Vad är poängen med detta välformulerade nonsens, förutom att det är rolig och trevlig läsning? Att det är rolig och trevlig läsning kan räcka, men av Claes Hylinger kan man också läsa sig att se vardagliga situationer, att de är värda att notera och sätta på pränt. Det är lite som jag tänker om fotografi också.
Den här boken, liksom en del annat av Claes Hylinger, har jag läst tidigare och jag vill läsa och läsa om flera av hans böcker - och även Magnus Hedlunds.