söndag 20 december 2020

Lars Krantz och Pernilla Hed (foto): Wij trädgårdar : en vision i Ockelbo

Krantz, Lars, Hed, Pernilla: Wij trädgårdar : en vision i Ockelbo (Norstedt, 2010), ISBN: 9789113024141.

Jag lånade hem boken från biblioteket främst för bilderna på den vackra köksträdgården med mycket blommor, en så kallad "potager".

Några av de blommor de har i köksträdgården är: ringblomma, tagetes och rosenskära. Om rosenskära, Cosmos bipinnatur, står: "Plantorna grenar sig kraftigt från basen om de får stå på ett avstånd av cirka 20 cm. Snabbt bildar de vackra raderna av blommor rejäla häckar som skapar rumslighet och även skyddar mot plågande vindar."

I köksträdgården på Wijs trädgårdar tillämpar de fyraårig växtföljd:

1. De mest krävande: purjolök, selleri, kål, sallad, mangold och squash.
2. Lök, rotfrukter - morötter, rödbetor, kålrötter och palsternackor.
3. Grödor som ger näring: bönor, ärtor, gröngödsling.
4. Potatis som hämmar ogräs och bearbetar jorden på djupet.

söndag 29 november 2020

Tore Hagman: Vår tid med jorden

 Hagman, Tore: Vår tid med jorden (Hagman Förlag, 2019), ISBN: 9789163789892.

Skildringar i ord och bild av småbrukare i Västergötland under 1980- och 1990-talet. Människorna Tore Hagman skildrar är de sista som håller markerna öppna. Vackra bilder och gripande levnadsöden.

Tips på ytterligare läsning:

Nilson, Peter: Hem till jorden ( Norstedt, 1994), ISBN: 9119415729.

Emmelin, Lars & Brusewitz, Gunnar: Det föränderliga landskapet : utveckling och framtidsbilder (LT, 1985), ISBN: 9136022594.

Fries, Carl

Jonsson, Sune

Arnborg, Gunnar: Stenmur'n : odlarmöda i Västergötland (H. G. Arnborg, 1980), ISBN: 9197017302.

Gunnar Arnborg, Åke Carlsson, Tore Hagman: Mulens marker : bete och boskap i hage och vallskog

Arnborg, Gunnar, Carlsson, Åke, Hagman, Tore: Mulens marker : bete och boskap i hage och vallskog (Arnborg, 1987), ISBN: 9197017353.

Skildring i ord och bild av "mulens marker", alltså det kulturlandskap som skapats av betande boskap och den markskötsel som krävts för att föda boskapen (ängsmark, hamling). De flesta fotografier är tagna av Tore Hagman, men boken innehåller också bilder av Mårten Sjöbeck.

En av flera intressanta saker att läsa var att läsa att boskapsskötseln tidigare hade företräde framför åkerbruket såtillvida att den som bröt upp åker var skyldig att hägna in odlingen för att skydda mot betande boskap. Senare ändrades detta så att boskapsägare blev skyldiga att hägna in sina boskap.

söndag 15 november 2020

Gröngödsling, kompost och löv

Inspirerad av GardenR:s många tips på hur man kan använda löv i trädgården har jag samlat löv i parken och täckt rabatter och kryddträdgård. Tyvärr blåste, som väntat, en hel del av löven bort. Under vår rhododendron och busken vid gamla garaget har jag lagt ut eklöv som jag samlat vid Julivallen. Jag täckte också den kompost vi gjorde 2020-06-06 med löv. Målsättningen är att inte ha någon bar jord under hösten och vintern, men tyvärr fungerade alltså inte detta riktigt eftersom en hel del löv blåste bort. Men tidigare i höstas täckte vi alla rabatter och kryddträdgården med barkmylla efter att vi rensat ogräs.

I trädgårdslanden växer en gröngödslingsblandning med honungsört, blodklöver och jordklöver som täcker jorden ganska bra trots att sådden inte blev riktigt bra. Gröngödslingen ska myllas ned till våren. Den har producerat en hel del grönmassa så kanske en del läggs i komposten också eller används till täckodling i rabatterna.

Idag har jag gjort i ordning ytterligare en kompost. Jag la kvistar från syrenen i botten, därefter ett lager med löv från parken, ovanpå detta kompostjord från den gamla komposten som fanns när vi köpte huset och högst upp ett lager med löv. Efteråt vattnade jag lite med vatten från dammen.

Jag la inte några stenar under för att skapa en luftspalt som jag egentligen tänkt göra.

Eventuellt ska jag täcka komposterna med presenning eller markduk för att skydda dem mot urlakning av näring under vintern.

I våra komposter har inte alls värme utvecklats så som det ska enligt ett avsnitt av Botaniska trädgårdspodden, men jag tycker ändå det ser ut som att förmultningen går bra och det finns också en hel del maskar i komposten.

Jag tänker mig att använda kompostjorden från den gamla komposten i trädgårdslanden till våren. Sedan tar vi nog bort den komposten. Av de komposter vi själva gjort räknar jag med att använda materialet från den första våren 2021. Om så krävs får en tredje kompost plats.

Bilder på våra komposter: 1, 2, 3, 4, 5, 6.

Bilder på löv i rabatter och kryddträdgård: 1, 2, 3, 4.

Bilder på gröngödsling i trädgårdslanden: 1, 2, 3, 4.

Trädgårdshacks med GardenR: Pallkrage ”Leaf mold”, Ek och boklövstäcke, Lövtorv & vindskydd, Lövhögshotell.

Botaniska trädgårdspodden: Avsnitt 9: Jord är inget man skojar om, Avsnitt: 46 Förmultning.

UR: Äta löv och bajsa jord: 1. Vad är jord?, 2. Vem gör jord?, 3. Hur blir det jord?

onsdag 11 november 2020

Filip Yifter-Svensson: Provokatörerna : ett reportage om standup

Yifter-Svensson, Filip: Provokatörerna : ett reportage om standup (Atlas, 2020), ISBN: 9789173897044.

Handlar bland annat om drevet mot Anton Magnusson ("Mr Cool") och Simon Gärdenfors i samband med att låten "Knulla barn" fick bredare uppmärksamhet. Men främst handlar boken om den svenska standup-scenen. Mycket intressant om humorscenen i Malmö - klubbar, poddar och personer. Jag förvånades över att deras självfinansiering, via till exempel Patreon, är så stark. Dessa ståuppare är (främst) beroende av sina fans, ungefär så som Folket i Bild/Kulturfront är beroende sina medlemmar och prenumeranter.

fredag 30 oktober 2020

Jan Myrdal 1927-07-19 – 2020-10-30

Jan Myrdal, den författare som betytt mest för mig, dog idag.

söndag 5 juli 2020

Dominika V. Polanska, Mathias Wåg (red): Ockuperat! : svenska husockupationer 1968-2018

Polanska, Dominika & Wåg, Mathias (red): Ockuperat! : svenska husockupationer 1968-2018 (Verbal, 2019), ISBN: 9789187777790.

Boken redogör i artiklar och intervjuer för svenska husockupationer 1968-2018.

Ur litteraturförteckningen:

Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson (red.):  Politik underifrån : kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal.

Frances Fox Piven and Richard A. Cloward: Poor people's movements : why they succeed, how they fail.

Ragnar Järhult (red): Elden är lös : [kampen om brandstationen, Jönköping 1982].

Håkan Thörn, som medverkar i boken, har också skrivit flera böcker om kampen om staden.

söndag 21 juni 2020

Ulla Molin: Leva med trädgård

Molin, Ulla: Leva med trädgård (Cikada, 2000), ISBN: 9197343110.

Leva med trädgård har getts ut i tre upplagor: 1986, 1992 och 2000.

I boken berättar Ulla Molin om sina två trädgårdar i Kullabygden - den första i Ingelsträde, den andra på Tallgatan i Höganäs. Den på tallgatan finns bevarad och jag har sett den en gång på en Trädgårdsrunda.

Från trädgården på Tallgatan minns jag särskilt det stora fågelbadet, plommonlunden, hur stora delar av marken är täckt av marktäckande växter, det vackra markteglet och keramiken. Jag delar inte helt den estetiken och inte heller "ideologin", själv vill jag prioritera biologisk mångfald, men rumsskapandet är tankeväckande.

Av boken lär jag mig främst vikten av planering och att det finns många olika alternativ:

"En grundplan där väderstreck och förutsättningar är klargjorda. Var behövs det vindskydd och var grannskydd? Eller går det att gå samman med grannarna om enhetlig gränsplantering? Var vill man sitta? I skuggan, i solen, och hur? Hur vill man röra sig och gå? Hur kommer man till dörrar - ut och in? Vad är värt att ta vara på? Och vad vill man se från sina fönster året om - vinter som sommar?" (s. 55)

Ulla Molins trädgård på Tallgatan är byggnadsminnesförklarad.

Höganäs kommun har skapat tre fickparker för att uppmärksamma Ulla Molin.

Wikipedias artikel om Ulla Molin (innehåller bibliografi).

Fritz, Liselotte: "Ulla Molin - trädgårdsarkitekt" (Kullaliv, 2017)

Isaksson, Caroline: Ulla Molin-Östbergs trädgård i Lund (2009).

lördag 20 juni 2020

Susanna Rosén: Klimatsmart trädgård : plantera och odla för hållbarhet

Rosén, Susanna: Klimatsmart trädgård : plantera och odla för hållbarhet (Norstedts, 2020), ISBN: 9789113103655.

"Det viktigaste steget när man anlägger en klimatsmart trädgård är att utgå från den som redan finns, platsens naturliga förutsättningar och välja de växter som trivs - och sedan ha dem som en bas. Då får man växter som bevisligen trivs i jordmånen och läget, och man slipper förändra jordens egenskaper, eller vattna regelbundet för att växterna ska må bra. Försök se trädgården som ett litet ekosystem där alla delarna ska kugga i varandra." (s. 10)

"18 tips för en miljövänlig trädgård

1. Välj växter som trivs i trädgårdens jord och läge.

2. Köp helst barrotade plantor.

3. Föröka egna växter genom delning, sticklingar eller frösådd. Dela med dig av överskottet och byt växter med andra.

4. Tillverka egna krukor av papper eller mjölkförpackningar.

5. Ta hand om beskärningsrester genom att fläta staket av grenar eller använd dem som växtstöd. Du kan också flisa grenarna. Fliset kan till exempel läggas på gångar i köksträdgården.

6. Forma trädgårdens struktur med olika slags växter.

7. Handla gärna lokalt odlade växter och lokalproducerad sten och trä.

8. Köp helst begagnade redskap, krukor och trädgårdsmöbler. Laga det som går sönder. Köp nytt av bra kvalitet för längre hållbarhet.

9. Samla regnvatten i tunnor och vattna för hand. Ge vatten sällan och mycket åt gången.

10. Utgå från befintlig jord och förbättra den med kompostjord, vissna löv och stallgödsel.

11. Välj helst andra marktäckare än gräs, som ängsliknande planteringar eller marktäckande perenner. Klipp gräsytor mer sällan och använd gräsklippet för att täcka naken jord.

12. Använd bara organisk gödsel.

13. Odla växter som ökar biologisk mångfald, framför allt nektarrika växter till pollinatörer.

14. Spara stubbar och ris eller sätt upp insektsbon för att locka nyttoinsekter. Spara också vinterståndare och sandytor för insektsbon.

15. Kemiska preparat för insekts-, moss- och ogräsbekämpning är bannlysta. Insektsgifter slår blint och och dödar också nyttodjur.

16. Sätt upp vindskydd, till exempel häckar, för bättre mikroklimat.

17. Använd en del av ogräsen i maten. Många är ätliga.

18. Det är viktigt med blomning från vår till höst för att ge insekterna mat." (s. 139)

Boken innehåller massor med bra tips och information.

Susanna Rosén har tidigare bland annat gett ut dessa böcker:

Naturlig trädgård (Prisma, 2006), ISBN: 9151845024.

Planera din trädgård : anläggning och växtval (Prisma, 2004), ISBN: 9151841282.

Henrik Ranby: Arbetarträdgården på Höganäs Museum : så räddades ett kulturarv

Ranby, Henrik: Arbetarträdgården på Höganäs Museum : så räddades ett kulturarv. Publicerad i: Kullabygd. Kullens hembygdsförenings årsskrift, 2018, s. 132-142.

I denna artikel berättar Henrik Ranby om arbetarträdgården på Höganäs Museum. Inte bara byggnader hör till vårt kulturarv, värt att bevara, utan även äldre trädgårdar. Unikt för trädgårdar i Höganäs har varit att produkter och material från Höganäsbolaget använts. Henrik Ranby skriver i Arkitektur och byggnadstraditioner på Kullahalvön (1995):

"I Höganäs är det vanligt med klinker och och siltegel som markbeläggning, liksom kanter av kluvna avloppsrör, blomkrukor i form av avloppsrör m.m. Detta sätt att använda Höganäsbolagets produkter i trädgårdarna är en väsentlig del av kulturmiljön i Höganäs."

I trädgården växer:
Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis
Klätterros, Rosa x bourboniana
Stockros, Alcea rosea
Rysk blåstjärna, Scilla siberica
Smultron, Fragaria vesca
Murgröna, Hedera helix
Röda vinbär, Ribes rubrum
Äpple, fyra inympade sorter, Malus domestica
Vita vinbär, Ribes rubrum
Rabarber, Rheum rhabarbarum
Krusbär, Ribes uva-crispa
Stor ormrot, Bistorta officinalis
Svarta vinbär, Ribes nigrum
Funkia, Hosta fortunei

Det är väldigt fint med rabattkanter av delade keramiska avloppsrör.

Ur artikelns litteraturförteckning:

Fritz, Liselotte: "Hon gräver fram en bortglömd historia". I: Kullaliv, sommaren 2017.
Molin, Ulla: "Gamla hus står kvar, men hur går det med trädgårdar?" I: Kullabygd 1989.
Molin, Ulla: Leva med trädgård. Cicada bokförlag, 2000.
Ranby, Henrik: "Arbetarbostäder och egnahem - ett lokalt kulturarv att bevara". I: Kullabygd 1997.
Ranby, Henrik: Arkitektur och byggnadstraditioner på Kullahalvön. Kulturmiljöplan för Höganäs kommun del 3, Höganäs 1995.
Ranby, Henrik: "Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering". Erfarenheter från Höganäs kommun. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 70 (2015).
Ranby, Henrik: "Småstadens struktur och arkitektur". I: Höganäs från stenålder till millenieskifte. Höganäs historia del 1, 2011.

Läs mer om dessa trädgårdar i:

Fogelmark, Pernilla: I arbetarens trädgård : en studie av gruv- och bruksarbetares trädgårdar i Höganäs under 1900-talets första hälft.

För kulturmiljöer i Höganäs, se Kulturmiljöwebben 2018 - Höganäs kommun.

måndag 15 juni 2020

Djur i trädgården: groda

Igår kväll såg vi en groda i trädgården. Jag tror att en katt skrämt ut den ur rabatten vid uteplatsen vid gamla garaget. Den hoppade ut på gräsmattan och ned i dammen. Jag lade i stenar så att den skulle kunna ta sig upp ur dammen, och idag var den inte längre kvar.

Antagligen var det någon av dessa arter: vanlig groda, åkergroda eller möjligen långbensgroda (Rana dalmatina).

Vanlig groda och åkergroda bor i grävda bon i marken eller under liggande ved med markkontakt.

Paddor vill ha en miljö som "är rik på fuktiga gömställen, omkullfallna träd, lövhögar, stenmurar".

Det hade varit roligt att ha en damm bättre lämpad för groddjur.

I maj 2017 såg vi en liten ödla (skogsödla eller sandödla) bland stenarna på baksidan av gamla garaget. Där hade vi också en del spanska skogssniglar, så jag har städat upp där. Det innebar väl tyvärr att levnadsmiljön för ödlor försämrades.

Läs om groddjur hos SLU Artdatabanken.

tisdag 9 juni 2020

Per Bengtson & Maria Levander: Vilda grannar : hur vi får ett rikare djur- och växtliv omkring oss

Bengtson, Per & Lewander, Maria: Vilda grannar : hur vi får ett rikare djur- och växtliv omkring oss (Prisma, 2006), ISBN: 9151844869.

Ny, omarbetad och utökad upplaga av Svenska Naturskyddsföreningens bok om hur man skapar biologisk mångfald i trädgården.

Innehåller många bra och praktiska tips.

Idéer för vildträdgården:
1. Kryddträdgården
2. Holkar och bon (för fåglar, igelkottar och fladdermöss)
3. Ängen
4. Död ved
5. Fruktträd
6. Vatten och våtmark
7. Nässelreservat
8. Buskar

Om kompost:

Sörj för luftning, antingen genom att göra springor mellan brädorna, med luftakanaler på insidan eller med en dräneringsslang, som sticks ner i en vid böj i komposten. Tegelstenar placerade med luftspalter mellan som botten förbättrar också luftningen." (s. 22)

Det låter vettigt att låta den understa pallkragen i komposten stå på stenar, det är bra även för träet i pallkragen, men då blir det också lättare för spansk skogssnigel (som vi tyvärr har gott om i trädgården) att ta sig in i komposten. I Klimatsmart trädgård : plantera och odla för hållbarhet av Susanna Rosén (ISBN: 9789113103655) står det:

"Gör den öppna komposten mindre snigelvänlig genom att täcka ytan med ett lager jord." (s. 90)

söndag 7 juni 2020

Djur i trädgården: Humlor

Vi har väldigt mycket humlor i trädgården nu. Det är inte så lätt att artbestämma dem, men jag tror vi de senaste dagarna sett följande arter: hushumla, mörk jordhumla och stenhumla.

Humlorna trivs väldigt bra i vår rhododendron. Det jag tror var en stenhumla såg vi i de blå blommorna som växer vid uterummet. Humlorna gillar också våra aklejor och vår vallmo (gul, orange och några få vita).

lördag 6 juni 2020

Kompost

Idag har vi fixat en trädgårdskompost. Den består av tre pallkragar stående ovanpå varandra. Vi ska sedan sätta ytterligare en ovanpå och så har vi utrymme för att ställa ytterligare en kompost bredvid. Tanken är att vi ska kunna flytta material som inte förmultnat till den andra uppsättningen pallkragar när vi tömmer komposten. Vi ska undvika att lägga rotogräs eller ogräs som gått i blom i komposten.

Bild på komposten.

I hörnet av gamla garaget, nere till vänster i bilden, har humlor byggt ett bo. Efter att jag röjt upp för komposten kom snart koltrasten för att leta mask.

Läs om kompostering:

Råd & Rön: Kompostera mera

Kommunalarbetaren: Bo Rappne odlar jord av avfall

Fröken Humla: Äntligen kompostering på vår gård…

Farbror Grön: Komma igång med pallkrageodling och kompostering

Greenspire: Härligt att böka i kompostjorden!

Greenspire: Jorden vi tillverkar själva

Smittar komposten?

Ur Eriksson, Gunnar: Kompost : från hushåll, trädgård och latrin (Natur och Kultur, 2011), ISBN: 9789127130654.

"En konsekvens av detta är att en trädgårdskompost i princip aldrig producerar färdig kompostmull på ett år. Räkna med att det tar åtminstone två år. (s. 69)

"Kvistarna och grenarna bryts inte ner i samma takt som det övriga materialet i komposten. Förr eller senare får de därför plockas eller sållas bort. Enstaka klena kvistar kan trots detta gärna läggas i komposten, de kan bidra till att ge komposten en luftig struktur. I större mängd gör de dock komposten mer svårbearbetad. Det blir exempelvis svårare att blanda om i komposten därför att kvistarna gör motstånd. Detsamma gäller grövre grenar, även när de inte är så många. Häckklipp däremot är en form av kvistar som med fördel kan läggas i komposten." (s. 70f)

"Trädgårdskomposten kan gärna vara två- eller tredelad. Om du lär dig sköta den bra bör det räcka med två delar - en för årets material och en för förra årets." (s. 78)

Gunnar Eriksson skiljer på den bruna och gröna komposttypen. Den bruna innehåller torrt material som kvistar, löv etc. Den gröna innehåller lättnedbrytbart material som gräsklipp ogräsrens etc.

Den bruna typen bör blandas om en eller ett par gånger per säsong och i samband med detta vattnas. Den gröna typen kan behöva strömaterial, till exempel tidningspapper. Tidningspappret ska delas i småbitar.


fredag 5 juni 2020

Nässelvatten

Idag har jag gödslat rabatterna med nässelvatten. För två veckor sedan plockade jag nässlor som jag lade i två 10-liters hinkar fyllda med vatten. De har sedan stått med lock på. Jag blandade nässelvattnet med nio delar vatten, alltså en liter nässelvatten och nio liter vatten i en vattenkanna.

Man ska vattna med nässelvatten när det är fuktigt i jorden så att jorden kan suga upp gödselvattnet. Det är jorden man ska gödsla, inte själva plantorna. Särskilt effektivt ska det vara om man använder täckmaterial på marken, till exempel gräs.

Läs om nässelvatten:

Farbror Grön: Göra eget gödselvatten

Allt om trädgård: Recept för nässelvatten – gratis supergödning av ditt ogräs!

Odla.nu: Nässelvatten

Sara Bäckmo: Gödselvatten av nässlor

Sara Bäckmo: Gödsla med nässelvatten

Gröna rader: Nässelvatten

Niklas Kämpargård: Nu är det bra tid att göra nässelvatten

lördag 30 maj 2020

Djur i trädgården: mörk jordhumla

Våra aklejor och vallmo (orange, gul och några vita) är populära hos humlorna. Idag har vi sett flera mörka jordhumlor (tror vi i alla fall, de är inte helt enkla att artbestämma).

Vi har idag också (tror vi) sett trädgårdshumla och stenhumla.

Vid komposten finns ett humlebo och vi hoppas att en humla ska godkänna den blomkruka som nu är tänkt att bli humlebo vid växthuset.

Böcker om humlor:

Mossberg, Bo och Cederberg, Björn: Humlor i Sverige : 40 arter att älska och förundras över (Bonnier fakta, 2012), ISBN:  9789174241709.

Holmström, Göran: Humlor : alla Sveriges arter : så känner du igen dem i naturen - och i trädgården (Östlings bokförlag Symposion, 2007), ISBN: 9789171397768.


Djur i trädgården: sädesärla

Någon gång ibland besöker sädesärlan vår trädgård. Idag har det hänt (minst) två gånger. Den har både druckit ur och badat i ett av våra fågelbad.

Wikpedias artikel om sädesärla.

Artfakta SLU Artdatabanken.

P2-fågeln.

Marie Dacke och Låtta Skogh: Trädgårdsdjur : myllret och mångfalden som växterna älskar

Dacke, Marie och Skogh, Låtta: Trädgårdsdjur : myllret och mångfalden som växterna älskar (Roos & Tegnér, 2020), ISBN: 9789188953629.

Boken innehåller många bra tips om hur man man ökar den biologiska mångfalden i sin trädgård.

"Det finns 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige. Tillsammans upptar de en yta lika stor som Blekinge. /.../ Om vi alla ser till att våra trädgårdar /.../ blommar gynnas de blombesökande bina, flugorna, skalbaggarna och fåglarna. Om varje trädgård dessutom inreds med några stubbar, en fågelholk, en sandhög och enordentlig lövhög kommer bostadsbristen för många djur att minska.

Ett lätt recept för att främja den biologiska mångfalden är att skapa många olika typer av miljöer i din trädgård med träd, snår, jord, sand, stenparti, vatten, vårblommor, sommarblommor, höstblommor, bär, håligheter och så vidare."

Humlebo (s. 42):

För marklevande humlor:
  • Gräv ner en stor uppochnedvänd lerkruka på ett torr ställe.
  • Täck hålet med en krukskärva eller sten, annars regnar det in i boet.
  • Borra hål längs med undersidan av en bit trädgårdsslang (för att undvika att den fylls med vatten) och gräv ner den i en svag båge mellan krukan och ett lämpligt ställe i din trädgård.
  • För att förstärka illusionen av övergivet gnagarbo kan du lägga in lite hår av och burspån från ett marsvin eller annan gnagare i krukan. Se till att boöppningen syns (för humlor letar efter lämpliga boplatser med hjälp av luktsinne och syn och försäkra dig om att boet är solbelyst under någon del av dagen så att det kan torka efter regn.
För hushumlor:
  • Sätt en metallbricka med en öppning på drygt 1 cm i diameter över ingången till en fågelholk.
  • Bygger du holken själv borrar du i stället ett ingångshål (12-20 mm i diameter) 2 cm från nederkanten av holkens framsida. Komplettera gärna med en plattform för humlorna att landa på.
För åker-, back- och mosshumlor med flera:
  • Lägg brädor eller tegelpannor i ett hörn av trädgården som du väljer att inte städa.
  • Lägg torr gräs under brädorna eller pannorna och se till att humlorna inte kan hamn under vatten.
  • I samma hörn av din trädgård kan du också lägga den mossa du krattar upp ur gräsmattan. Täck med löv och kvistar.

Håldiameter som olika bin föredrar:
Citronbin: 3-6 mm
Blomsovarbin: 4-11 mm
Gnagbin: 5-10 mm
Märgbin: 5-10 mm
Murarbin: 5-12 mm
Väggbin: 6-10 mm
Pälsbin: 8-10 mm
Ullbin: 8- 12 mm
Tapetserarbin: 8-13 mm

"Marklevande bin kan du lätt erbjuda ett stort antal yngelplatser genom att skapa frilagda, sandiga ytor i din trädgård. Har du utrymme kan du sprida ut cirka 2 kubikmeter sand över en solig yta på 2X2 m." (s. 65)

Diameter på hål i fågelholkar:
3 cm: blåmes, svartmes, entita och talltita
3,5 cm: talgoxe och svartvit flugsnappare
4-5 cm: stare, pilfink och gråsparv

"Boken Holkliv av Niklas Aronsson (2009) innehåller tydliga instruktioner för hur du bygger en holk, vad du bör tänka på och vilka fåglar som föredrar vad." (s. 92)

söndag 24 maj 2020

Plantering av syrenbuddlejor med mera

Idag har vi köpt tre syrenbuddlejor på Ödåkra uteplantor. Vi har planterat dem till höger om stubben vid Lustgården. Framför syrenbuddlejorna står det lavendel. Bakom dem ett plank. Det är en vindskyddad och solig plats som fjärilar bör uppskatta. Vi myllade ner en del kogödsel i rabatten och hällde även en del kogödsel i planteringshålet. Kogödslen kommer från Hasselfors Garden och är köpt på Granngården. Vi ska nog placera vårt insekthotell vid denna plantering.

Syrenbuddleja
Buddleja davidii
"Groovy Grape"
Blomningstid: juli-augusti/september
Färg: blåviolett

I rabatten mellan syrenerna har vi planterat nedanstående växter. De är alla inköpta på Farhults Blomstergård. Vi myllade ner en säck med kogödsel (40 liter) i rabatten innan vi planterade.

Blodalunrot
Heuchera sanguinea
"Smedsberget"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juni-september
Färg: mörkrosa

Fingerborgsblomma
Digitalis purpurea
"Alba"
Blomningstid: juli-augusti
Färg: vit

Fingerborgsblomma
Digitalis purpurea
Blomningstid: juli-augusti
Färg: flerfärgad

Jätteprästkrage
Leucanthemum x superbum
"Bröllopsgåvan"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juni-augusti
Färg: vit

Kinesisk kärleksört
Hylotelephium spectabile
"Granlunda"
Grönt kulturarv
Blomningstid: september-oktober
Färg: ljusrosa

Lavendel
Blomningstid: juli-augusti
Färg: blå

Rudbeckia, röd
Echinacea purpurea
"Magnus"
Blomningstid: juli-september
Färg: röd

Rudbeckia, vit
Echinacea purpurea
"Alba"
Blomningstid: juli-september
Färg: vit

Såpnejlika
Saponaria officinalis
"Kvinnsgröta"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juli-september
Färg: ljus-mörkrosa

Längs bak i denna rabatt ska vi låta luktärter och stockrosor växa mot planket. Vi har också funderat på att plantera en kaprifol mot det planket. Några av de blommor vi hade tänkt plantera i denna rabatt kunde vi nu inte få tag i: allium, bolltistel och stor blåklocka.

Blomningstider i vår trädgård.

I den vildvuxna "ängen" bredvid Lustgården har jag tidigare byggt ett litet stenröse och lagt ut lite död ved som jag borrat hål i. Jag hoppas bin vill bygga bon i hålen och att andra insekter trivs i den döda veden. Under stenröset har jag gjort ett humlebo av en blomkruka som jag fyllt med lite hö och strö. Idag grävde jag ned en blomkruka som jag fyllt med sten i botten (som dränering) och sedan sand. Ovanpå blomkrukan har jag lagt en stenplatta som skydd för regn. Jag hoppas att bin vill bygga bon i sanden. Men kanske det är en för liten sandbädd och kanske det inte är bra att ha ett "tak" över.

Även idag har vi sett nötväckan i trädgården. Denna gång på komposten. Vid komposten har vi förresten ett humlebo i marken.

I torsdags plockade jag brännässlor som jag lagt i två hinkar med vatten med lock på eftersom brännässlevatten ska lukta väldigt illa. Detta ska få stå i någon eller några veckor, sedan ska jag blanda det med tio delar vatten och använda som gödsel i rabatterna.


lördag 23 maj 2020

Djur i trädgården: nötväcka

Idag såg vi en nötväcka i den stora, gamla syrenen. På sitt sedvanliga sätt klättrade den med huvudet nedåt.

Wikipedias artikel om nötväcka.

Svenska fåglar - Nötväcka (SVT Öppet arkiv).

Artfakta SLU Artdatabanken.

söndag 17 maj 2020

Liselotte Roll: Odla för insekter

Roll, Liselotte: Odla för insekter (Polaris, 2020), ISBN: 9789177953302.

"Täckodla för nedbrytare
Ska du odla är det bättre för marklevande nedbrytare att täckodla än att gräva och gödsla med konstgödsel. En täckodling görs lätt genom att lägga ett lager med tidningar på gräset som sedan täcks med lager av olika organiska material som gamla löv, gräsklipp, halm eller hö. Bädden fylls sedan på kontinuerligt. Plantorna sätter du rakt ner med minsta möjliga grävande, eventuellt med lite plantjord runt sig om inte bädden hunnir förmultna. Metoden ger mindre ogräs, bättre jordstruktur och fukten bevaras bättre än i öppen odling." (s. 87)

"Några sätt att göra en äng av gräsmatta
Det lataste sätter att skapa en äng är att låta en del av gräsmattan växa och slå den mot hösten, efter att blommorna fröat av sig. Det förutsätter förstås att det finns blommor eller blomfrö i gräset, men det gör det ofta, åtminstone i gamla ogödslade, lite bortglömda gräsmattor.
/.../
Det kanske inte är så många blommor som dyker upp första året, men du kan så in nya efter hand. /.../ Det slagna gräset bör alltid tas bort för att marken ska nli alltmer näringsfattig. Materialet kan du med fördel använda i komposten eller i en grönsaksodling där du täckodlar.
/.../
Det effektivare, men lite jobbigare sättet är att klippa gräsmattan mycket kort och sedan kratta den riktigt hårt, så pass hårt att det bildas bara fläckar i den. Du sår sedan frö av ängsblommor eller planterar färdiga ängsplantor i fläckarna. Att så in frö direkt i en gräsmatta är svårt, jorden ska vara bar.

Om du sår in en ängsväxt som parasiterar på gräs, till exempel ängsskallra, blir det lättare för ängsblommor att konkurrera ut gräset.

Gräsklippet tar du bort även här och använder till annat. Gräs är toppen att gödsla rabatter och grönsaksland med, det har en nära nog perfekt kombination av näringsämnen för detta ändamål.
/.../
Så din äng på hösten, augusti till oktober eller under våren april till maj." (s. 96f)

Bäst att så ängsblommor på hösten för att inte behöva vattna.

Förslag på ängsväxter som gillas av insekter.

Förslag på vårblommor som insekter tycker om.

Förslag på insektsväxter som blommar sommartid.

Förslag på blommor som är populära hos insekter och blommar på hösten.

Dragväxter som passar lite varstans: honungsört, rödklöver, perserklöver, alsikeklöver, vitklöver, aklejor... "Honungsört är omåttligt populär bland insekter, den är desutom lättsådd och fungerar fint som gröngödsling." (s. 134)

Naturgödsel, inte konstgödsel, ska användas - men bättre är:

"I din trädgård finns som tur är både gröna och nära alternativ. Inräfsade löv, kompost, bokashi, tång, guldvatten, nässelvatten och täckodling är metoder som är både ekologiska och fungerar. Täckodling hindrar näringen från att regna bort, i den frigörs heller inte lika mycket växthusgaser eftersom du inte gräver mer än absolut nödvändigt, som när du sätter ner en planta eller liknande. Ersätt gärna skördade grödor med gröngödslingsväxter. Grenar och sly är bättre att använda i komposten än att elda upp. När du klipper ner perennerna på våren så låt växtdelarna ligga kvar.
/.../
Näringskrävande växter kan vattnas med urin och vatten, så kallat guldvatten. En del urin blandad med tio delar vatten brukar vara lagom." (s. 140)

"Samplantering handlar om att hitta växter som gynnar varandra när de växer tillsammans... /.../ En växt kan till exempel gynnas av en annan växt som drar till sig pollinerare, avskräcker skadeinsekter eller drar till sig naturliga fiender." (s. 159)

Recension av boken på Natursidan.

torsdag 14 maj 2020

Djur i trädgården: kråka

Gråkråka (Corvus corone cornix eller Corvus cornix)

De senaste veckorna har vi så gott som dagligen haft besök av en kråka. Det är en vacker och stilig fågel, som tyvärr minskat i antal och därför i år togs upp på Artdatabankens rödlista som nära hotad.

En rolig sak "vår" kråka gör är att den ofta har med sig bröd som den blöter upp i vatten i ett fågelbad och sedan äter. Vi har också sett den gömma brödbitar i gräsmattan.

Wikipedias artikel om kråka.

Artfakta SLU Artdatabanken.

Samtal om kråkan, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström.

Lyssna på kråkan (P2-fågeln).

Kråka eller gråkråka?

söndag 3 maj 2020

Grönt kulturarv

"Under varumärket Grönt kulturarv® lanseras och saluförs växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, Pom. Sortimentet består av frukt och bär, fröer, krukväxter, köksväxter, lökar och knölar, perenner, rosor, träd och buskar. Sorterna är odlade i Sverige före 1940, 1950 eller 1960 beroende på växtslag."

Grönt kulturarv, perenner
"Alla perennsorter som lanseras under varumärket Grönt kulturarv® har funnits i odling i Sverige sedan före 1940. Gemensamt för sorterna är att de har lång odlingstradition, intressant kulturhistoria och bra odlingsegenskaper. Sorterna har spårats upp, inventerats och samlats in inom Poms Perennupprop. Perennsorterna som säljs under varumärket Grönt kulturarv® är utvalda att bevaras i Nationella genbanken."

Vi har dessa i rabatterna vid Lustgården och mot grannens garage (fram till syrenen):

Bergnepeta "Linghem"

Brittsommaraster "Axel Tallner"

Brunröd daglilja "Frösvidal"

Bukettviol "Ullas favorit"

Fjädernejlika "Marieberg"

Hjärtbergenia "Möja"

Höstflox "Alma Jansson"

Höstflox "Ingeborg från Nybro"

Höstflox "Morfar Albert"

Jätteprästkrage "Bröllopsgåvan"

Kinesisk kärleksört "Granlunda"

Silvrig höstanemon "Föräldrahemmet"

Strandbinka "Fru Frida Lindström"

Vi saknar dessa:

Blodalunrot "Smedsberget"

Stor kustruta "Rospiggen"

Såpnejlika "Kvinnsgröta"

Grönt kulturarv, köksväxter
"Under varumärket Grönt kulturarv® lanseras köksväxter som samlades in under Poms Sparrisupprop och har en lång dokumenterad odlingshistoria i vårt land. De är utvalda för sina goda egenskaper och sitt kulturhistoriska värde. Sorterna som säljs under varumärket finns bevarade i Nationella genbanken."

Vi har dessa:

Grönmynta "Fägre"

Åbrodd "Predikoväcka"

Samtliga ovanstående inköpta på Farhults Blomstergård.

Uppdatering 2020-05-24
Vi har nu även köpt Blodalunrot "Smedsberget", Stor kustruta "Rospiggen" och Såpnejlika "Kvinnsgröta".

Blodalunrot "Smedsberget" och Såpnejlika "Kvinnsgröta" är inköpta på Farhults Blomstergård och planterade i rabatten mellan de två syrenerna. Stor kustruta "Rospiggen" är inköpt på Ödåkra uteplantor. Vi har ännu inte bestämt var vi ska plantera den.

lördag 2 maj 2020

Naturskyddsföreningens fjärilshandbok : om konsten att få fjärilar att trivas

Naturskyddsföreningens fjärilshandbok : om konsten att få fjärilar att trivas / [text: Per Isakson, Per Bengtson och Maria Lewander] (Naturskyddsföreningen, 1996), ISBN: 9789155803612.

Boken ingick i Naturskyddsföreningens kampanj Mer natur där vi bor.

"För att fjärilarna verkligen ska trivas måste det finnas skydd för både pupporna och den vuxna fjärilen, lämpliga värdväxter för larverna och nektarrika blommor till de färdigbildade fjärilarna."

"Nio gyllene regler för fjärilsträdgården

1. Larvens mat
Fjärilarna behöver växter hela livet. larven äter av värdväxten, den färdiga fjärilen suger nektar från blommor. Tänk på att tillgodose fjärilarna växtbehov under hela livscykeln.

2. Färgstarkt
Plantera nektarväxter med starkt färgade blommor, gärna i röd eller gul färgskala, de är mest attraktiva.

3. Doftrikt
Plantera hellre gammaldags växter än förädlade plantor. Många 'moderna' växter saknar doft och nektar och attraherar inte fjärilar.

4. Vårblommor
Vårens brist på blommor är en flaskhals för många fjärilar. Plantera t ex pärlhyacint, gullviva, vårstjärna och aubretia som blommar tidigt.

5. Plantera ihop
Plantera nektarväxterna i klungor. Fjärilarna hittar dem lättare då.

6. Nektarväxter
Buddleja, kungsmynta, lavendel, timjan och rödblommiga tistlar hör till de förnämsta nektarväxterna.

7. Värdväxter
Värdväxter för fjärilslarver ska också planteras i klungor så att inte larvernas föda tar slut. Nässlor, ärtväxter och korsblommiga växter är värdväxter för många fjärilsarter.

8. Vindskydd
Vindskydda fjärilsrestaurangen med en syrenhäck eller ett buskage med t ex liguster. En häck bromsar vinden bättre än ett plank. Planera området så att solinstrålningen blir maximal.

9. Bespruta ej
Använd inga kemikalier i trädgården, varken för bekämpning eller gödning. Kemikalier dödar fjärilslarverna och mycket annat."

"Fröer bör förvaras torrt och svalt. Grobarheten sjunker med tiden. Om man lägger fröna i små kuvert som sedan stoppas i en tättslutande burk och förvaras i frysen, kan grobarheten förlängas åtskilliga år."

"Buddlejan - favoritblomman nummer ett
Buddlejan finns i flera färgvarianter, den rödvioletta syrenbuddlejan, BUDDLEJA DAVIDII, är den mest uppskattade. /.../ Buddlejan ska växa vindskyddat och soligt. Den kan bli flera meter hög om den står intill en vägg. Om man plockar av blommorna allteftersom de vissnar blir blomningen långvarig. Sommarbuddleja, BUDDLEJA ALTERNIFOLIA, som blommar tidigare, är mer härdig och klarar ett kärvare klimat. Syrenbuddlejan är känsligare för kyla. Båda behöver vinterskydd. Täck buskens bas med ris och löv, eller plantera den i en stor kruka som tas in och ställs frostfritt under vintern."

"Fjärilar lockas mest av buddlejor som är ljust lila eller skära."

"Att klippa bort utblommade blommor eller stänglar är ett knep som fungerar för att förlänga blomningstiden för många arter."

"En del kryddväxter har en tendens att breda ut sig och kväva de andra. Dessa kan avgränsas med plankor eller tegelstenar som grävs ner på högkant i jorden."

"Ängen var en gräsmark där man odlade vinterfoder till djuren. En rktigt fin, gammal äng har aldrig gödslats, kalkats, plöjts, dikats eller såtts in med främmande växtslag. Varje år i slutet av sommaren då blommor och gräs torkat slår man ängen med lie. Eventuellt sly tas bort med röjkniv. Gräset och blommorna får ligga och torka ett par dagar för att sedan tas bort. Under den tiden hinner fröerna från växterna trilla av."

Om att anlägga en äng:

"Jorden bör vara mager och om det växer mycket gräs ska det tas bort så jorden blir bar. Det går att göra jord mager genom att först plantera till exempel ett glupskt sädesslag, raps eller potatis som suger ut näringen. Då blir jorden magrare till nästkommande år."

Blomningstider för nektarväxter.

Fjärilsrestaurangen kan innehålla.

Vårblommor för fjärilar.

Ängsblommor för fjärilar.

Kryddväxter med mersmak.

Nattfjärilarnas favoritväxter.

Fjärilslarver och deras värdväxter.

fredag 1 maj 2020

Inköp till trädgårdslanden

Tisdag 2020-04-28 åkte vi till Larsviken och köpte detta till våra trädgårdsland:

Potatis:
Princess eko (1 kg)
Blå mandel (1 kg)

Lök (en mixpåse 250 gram):
Forum (gul lök), Red Ray (rödlök) och Golden Gourmet (schalottenlök)

Märgärt "Alderman"
Pisum sativum
Impecta Fröhandel

Bondböna "Superaguadulce"
Vicia faba
Impecta Fröhandel

Sommarmorot "Berlicum 2"
Daucus carota
Impecta Fröhandel

Rödbeta "Detroit dark red 2"
Beta vulgaris
Impecta Fröhandel

Rotpersilja "Hamburg"
Petroselinum crispum
Impecta Fröhandel

lördag 11 april 2020

Inköp på Farhults Blomstergård påskafton 2020

Idag åkte vi till Ödåkra uteplantor för att bland annat köpa Buddlejor (fjärilsbuskar), men vi hittade inga vi ville köpa. Istället åkte vi till Farhults Blomstergård igen och köpte fler perenner:

Astilbe (2 st)
"Rheinland"

Stjärnflocka (2 st)
"Rosea"

Vit rudbeckia (1 st)
"Alba"

Grönt kulturarv:

Brittsommaraster (2 st)
"Axel Tallner"
Aster amellus
Grönt kulturarv perenner

Brunröd daglilja (2 st)
"Frösvidal"
Hemerocallis fulva
Grönt kulturarv perenner

Fjädernejlika (2 st)
"Marieberg"
Dianthus (Plumarius-Gruppen)
Grönt kulturarv perenner

Grönmynta (2 st)
"Fägre"
Mentha spicata
Grönt kulturarv köksväxter

Höstflox (2 st)
"Ingeborg från Nybro"
Phlox paniculata
Grönt kulturarv perenner

Höstflox (2 st)
"Morfar Albert"
Phlox paniculata
Grönt kulturarv perenner

Jätteprästkrage (3 st)
"Bröllopsgåvan"
Leucanthemum x superbum
Grönt kulturarv Perenner

Strandbinka (2 st)
"Fru Frida Lindström"
Erigeron glaucus
Grönt kulturarv perenner

Åbrodd (2 st)
"Predikoväcka"
Artemisia abrotanum
Grönt kulturarv köksväxter

fredag 10 april 2020

Inköp av perenner långfredagen 2020

Idag har vi varit på Farhults Blomstergård och köpt dessa perenner:

Gullviva
Primula veris
Wikipedia
Den virtuella floran

Gullviva
"Sunset shades"
Primula veris

Röd rudbeckia
"Magnus"
Echinacea purpurea
Wikipedia

Stjärnflocka
Astrantia major
Wikipedia
Den virtuella floran

Grönt kulturarv:

Bergnepeta
"Linghem"
Nepeta pacemosa
Grönt kulturarv

Bukettviol
"Ullas favorit"
Viola williamsii
Grönt kulturarv

Hjärtbergenia
"Möja"
Bergenia cordifolia
Grönt kulturarv

Höstflox
"Alma Jansson"
Phlox paniculata
Grönt kulturarv

Kinesisk kärleksört
"Granlunda"
Hylotelephium spectabile
Grönt kulturarv

Silvrig höstanemon
"Föräldrahemmet"
Anemone tomentosa
Grönt kulturarv

tisdag 7 april 2020

Vem älskar Yngve Frej?

Forsberg, Lars Lennart (regi): Vem älskar Yngve Frej? (1973).

Lars Lennart Forsbergs filmatisering av Stig "Slas" Claessons roman är fin och nära tolkning av boken. Till kvaliterna hör också skådespelarinsatserna och den vackra miljön. De två största rollerna spelas av Allan Edwall (skomakaren Gustafsson) och Janne "Loffe" Carlsson (fotografen Pettersson). Filmen gjordes för TV 2.


Stig Claesson: Vem älskar Yngve Frej?

Claesson, Stig: Vem älskar Yngve Frej? (Bonnier, 1978), ISBN: 9100227781.

Stig "Slas" Claessons roman Vem älskar Yngve Frej? utgavs 1968. Boken är första delen i en trilogi där de efterföljande delarna heter På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. De har alla tre filmatiserats i regi av Lars Lennart Forsberg.

I Vem älskar Yngve Frej? möter vi skomakaren Gustafsson, hans syster Elna och småbrukarna Eriksson och Öman. De bor alla på gården Östentorp, i folkmun kallad Bråten. I det ena boningshuset på gården bor Gustafsson och Elna, i den andra bor Eriksson och Öman. "Eriksson var den som varit bonden och haft ansvaret för gården, men Öman hade bott hos Eriksson sen barndomen och dom kunde gott räknas som bröder. Båda var sjuttiofem år." (s. 21)

Boken inleds så här: "Mannen som hade gjort sitt vandrade sakta i ljusblå skjorta och mörka byxor med hängslen och i nyputsade skor stillsamt ner mot sjön och brevlådan."

Det är skomakaren Gustafsson som "gjort sitt", och det gäller de andra på gården också. Skomakaren sätter upp en lapp på brevlådan med texten "MOTTAGER EJ MERA ARBETE". Sedan sätter han upp en skylt med texten "FORNMINNE".

Turister börjar därefter dyka upp och fråga efter fornminnet. De visar då upp en gammal husgrund där en soldat vid namn Yngve Frej som dog i början av 1900-talet levt.

Turisterna köper saker av dem, bland annat trasmattor. Själva tycker de att det är mer praktiskt med trasmattor av plast.

Längre fram i boken kommer fotografen Pettersson och en kvinna vid namn Anita dit med en husvagn. Pettersson är infödd stockholmare (jämför med Slas själv), Anita bor nu i Stockholm men är uppväxt på landsbygden.

Boken är en vemodig (men visst finns det en vrede under den sorgsna tonen) skildring av en döende landsbygd och de som blivit kvar i ett allt tystare landskap. Generationers livsverk är inte längre värt något, det finns inga som tar över gårdarna.

"Den här gången gick det fort, sa Eriksson. Lite för fort. Dom gjorde inte särskilt snyggt efter sig.

Härmed avsåg Eriksson slåttern. Slåttern, som för Eriksson och Öman när dom arbetade ensamma kunde ta upp till två veckor, tog nu bara en timme.

Slåttern som hade varit sommarens stora tid, då det gällde att ha vassa liar och mycket att dricka och god mat på bordet och vackert väder. Vad gällde den nu?

En ung lantbrukare köpte Erikssons hö och han kom nån förmiddag med traktor och en tolv fots skärmaskin. Slog av höet, drog ihop det och lastade med maskingaffel direkt, och åkte därifrån. Det tog ungefär en timme.

Men han hade inte råd att vara så noga. Ett halvt lass strån låg ännu på vallarna. Förr tillhörde detta dödssynderna.

Öman och Eriksson skulle nog redan på måndag räfsa upp och snygga till.

Fort går det, men vackert blir det inte, sa Eriksson." (s 24)

Se Hur avlångt är egentligen detta land? av Slas och Lars Lennart Forsberg på YouTube.

lördag 4 april 2020

Från traditionellt kommunistparti till socialistiskt vänsterparti

Från traditionellt kommunistparti till socialistiskt vänsterparti : [rapport / från analysgruppen, november 2005]

2004 utsåg Vänsterpartiets partistyrelse en arbetsgrupp "med uppgift att granska partiets demokratisyn och internationella förbindelser." Arbetsgruppens fem delrapporter presenteras i denna skrift. De fem rapporterna är:

Kjell E Johansson: "Två strömningar - kominterntraditionen och vänstersocialismen"

Margareta Pettersson: "Demokrati - lättare sagt än gjort"

Margareta Pettersson:  "Vänsterpartiets internationella nätverk under fyra decennier"

Britta Ring: "Hur fövaltas kongressens beslut? Intern demokrati i Vänsterpartiets ledande organ"

Peter Pedersen: "Demokratisynen i vänsterns program"

Peter Pedersen går i sin delrapport kortfattat igenom Vänsterpartiets (tidigare namn: Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, Sveriges Kommunistiska Parti, Vänsterpartiet Kommunisterna) partiprogram genom tiderna. Här nedan utdrag ur texten:

"SSV 1917: första världskriget, ryska revolutionen, rösträttsreform
I 1917 års Program och Demokratiska grundlagar för Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti kan det senare sägas vara ett slags överordnade stadgar med uppgift att skydda partiet från den byråkratisering och toppstyrning, som man försökte bekämpa före utbrytningen ur socialdemokratin. /.../

SKP 1919: Komintern, de 21 teserna
1919 går partiet med i Komintern, Kommunistiska Internationalen, och partiet tar namnet Sveriges Kommunistiska Parti som en bekräftelse på detta och det stärks genom antagandet av de s.k. 21 testerna 1921. /.../

SKP 1928: ett gemensamt program inom Komintern, fascism, ekonomisk depression och ultravänsterlinje
1928 antar medlemspartierna i Komintern, däribland det svenska kommunistpartiet, ett gemensamt program. Det kommer att innebära att de ingående medlemspartierna saknar egna program ända fram till Kominterns upplösning 1943. /.../

SKP 1944: Komintern har upplösts, Andra världskriget efterföljs av ett kallt krig i en delar värld, Folkrepubliken Kina tillkommer
1944 antar SKP Grundsatser och därmed får man det första egna programmet sedan 1928. Det är ett kortfattat program, som i mångt och mycket utgår från socialdemokraternas program från 1920. /.../

SKP 1953: antikommunism och nya ledare i Moskva
1953 antar SKP partiprogrammet Sveriges väg till socialismen, som kan sägas vara det första egna heltäckande partiprogrammet sedan 1921. /.../

SKP 1961: Berlinmuren, Kubakrisen, C.H. Hermansson träder till 1964, en ny vänster växer fram
1961 avger SKP en kortare programförklaring, som kan ses som en sammanfattning av den huvudlinje som partiet följt i den politiska verksamheten. /.../

VPK 1967: Vietnamkriget, studentrevolt i Paris, Pragvåren krossas, en flora av vänstergrupper växer fram
1967 byter partiet namn till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) och 1967 års program benämns Socialistiskt alternativ. /.../

VPK 1972: Chilekuppen, befrielsekamp i Afrika, fascismen störtas i Spanien och Portugal, nyliberalismen växer fram, spekulationsekonomi och börsbubblor
Även i 1972 års partiprogram framgår att partiet bekämpar varje inskränkning i och slåss för varje utvidgning av folket demokratiska rättigheter, som exemplifieras som tidigare med en lång rad fri- och rättigheter. /.../

VPK 1987: Berlinmurens fall och sammanbrott för de s.k. socialistiska staterna
1987 års program ligger hela femton år efter det senast antagna partiprogrammet. /.../

Vänsterpartiet 1990: självkritik och omvändelse, traditionalism kontra förnyelse
1990 byter Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) med mycket knapp kongressmajoritet namn till Vänsterpartiet. /.../

Vänsterpartiet 1993: EU-frågan, feminism och socialism
1993 antar Vänsterpartiet ett helt nytt partiprogram, där det klart uttrycks att partiet är ett socialistiskt parti som verkar för att kapitalismen avskaffas. /.../

Vänsterpartiet 1996: Partiprogrammet revideras, feminismen lyfts in, samarbete med socialdemokratin efter vänsterframgångar i valet 1998
1996 revideras partiprogrammet något. Det viktigaste är att feminismen lyfts in i programmet och att begreppet civil ohörsamhet blir civil olydnad, med förtydligandet att våld och skadegörelse aldrig kan rättfärdigas som protest mot politiska beslut i en demokrati. /.../

Vänsterpartiet 2000: partiprogrammet revideras något igen
Även 2000 revideras partiets program från 1993 även om partiordföranden Schyman förespråkade ett helt nytt program och ett tydligt avståndstagande från kommunismen. /.../

Vänsterpartiet 2004: nytt partiprogram, nära samarbete med socialdemokratin i riksdagen och runt om i landet, ny kommunistdebatt sätter fokus på program, politik och ledarskap
Inför antagandet av 2004 års partiprogram pågår en intensiv intern debatt om partiets roll, förhållandet till socialdemokratin och eventuell regeringsmedverkan. Programkommissionen ger ut ett antal ambitiösa programskrifter. Programkommissionen kan dock inte enas om ett gemensamt förslag. Efter en intensiv och helt öppen debatt före och under kongressen antas majoritetsförslaget med bred marginal som partiets nya program. Missnöjet med partiets ideologiska inriktning, partiets syn på ägandefrågor, synen på ev. regeringsmedverkan, valet av personer i partistyrelsen osv. gör att en minoritet i partiet fortsätter sin kritik mot Vänsterpartiets politik och ledning även efter kongressen och där så småningom delar av denna grupp organiserar sig i föreningen Vägval Vänster. /.../"

Ett urval litteraturtips ur rapporten:

Hermansson, C.H.: Vänsterns väg (1965)

Hermansson, C.H.: Kommunister I-II (1977, 1980)

Hermansson, C.H.: Minnen (1993)

Hermansson, Jörgen: Kommunism på svenska (1984)

Hirdmann, Yonne: Sverges Kommunistiska parti 1939-1945 (1974)

Lik i garderoben? (2:a utökade upplagan 1996)

Olssson, Sven E. (red): från SKP till VPK - en antologi (1976)

söndag 22 mars 2020

Gunnar Lindstedt: Stålår

Lindstedt, Gunnar: Stålår (Natur & kultur, 2020), ISBN: 9789127154155.

Gunnar Lindstedt börjar 1972 arbeta på Bofors. Han är samtidigt aktiv i KFML(r). Boken Stålår är en självbiografisk berättelse om Gunnar Lindstedts tid inom vänstern och på Bofors, men boken handlar lika mycket om Bofors och vapenhandel och om bruksorten Karlskoga.

Jag valde att läsa boken på grund av skildringen av 1970-talets vänster och den ger en hel del inblickar, främst i KFML(r). KFML(r):s sekteristiska sida som gör det omöjligt för r-arna att arbeta fackligt eller inom DFFG framgår tydligt.

Gunnar Lindstedt lämnar så småningom KFML(r) och går istället med i SKP: "KFML(r):s paroll 'Ställ facket åt sidan' ersattes med 'Gör facket till en kamporganisation', och den 9 mars 1974 fick jag mitt första fackliga uppdrag som Smidesklubbens representant i Metall 76:s representantskap." (s. 227)

Läs ett utdrag ur boken i Dagens Arena.

Stefan Lindgren, som arbetade tillsammans med Gunnar Lindstedt på SKP:s tidning Gnistan, skriver om Stålår.

måndag 2 mars 2020

Bhaskar Sunkara: Socialistiska manifestet : radikal politik i en tid av extrem ojämlikhet

Sunkara, Bhaskar: Socialistiska manifestet : radikal politik i en tid av extrem ojämlikhet (Tankekraft förlag, 2019), ISBN: 9789188203489.

Bhaskar Sunkara är en amerikansk politisk skribent. Han arbetar med tidskrifterna Jacobin, Catalyst och Tribune.

Tankekraft förlag har gett ut boken Socialistiska manifestet : radikal politik i en tid av extrem ojämlikhet med stöd av Katalys.

Boken är uppdelad i två delar. Del ett går igenom delar av socialismens historia: Karl Marx/Friedrich Engels, den tyska socialdemokratin, Sovjetunionen, den svenska socialdemokratin, Kina, socialismen i USA.

Av naturliga skäl blir det kortfattade och diskuterbara genomgångar, men ett positivt anslag i den historiska delen av boken är att författaren försöker se vad vi kan lära oss av såväl kommunistiska som socialdemokratiska delar av vänsterns historia. Det är också positivt att den historiska delen får ta stort utrymme i en tid då inte vänstern, vad jag kan se, ägnar särskilt mycket tid åt att lära av sin historia.

I del två utropar Bhaskar Sunkara med exempel från USA (Bernie Sanders) och Storbritannien (Jeremy Corbyn) "socialismens återkomst".

I kapitel nio i del två ("Hur lyckas vi?") listar Bhaskar Sunkara 15 konkreta råd för dagens vänster, några av dem riktar kanske sig mest till den amerikanska vänstern, men flera är också relevanta för den svenska vänstern.

Några exempel:

"Vi behöver socialister" (s. 272 f):
"Om tiotusentals människor organiseras i gemensamma kampanjer och får träning i att tala och knyta an med människor kan de påverka på ett nationellt plan. Det behövs mycket färre än så för att vända på lokala valrörelser och föra in nya idéer och krav i folkets medvetande. Det är därför det är så viktigt att lära upp en ny generation av icke-sekteristiska socialistiska organisatörer. Vi behöver demokratiska socialister som är duktiga talare, effektiva skribenter och skärpta tänkare - som är ödmjuka nog att lära sig men djärva nog att ingjuta självförtroende. Våra organisationer är beroende av en disciplinerad kärna av sådana människor om vi vill kunna hoppas på att återupprätta en alternativ press till kapitalets."

En kader alltså, jämför Martina Nilssons text "Det gäller inte bara att ha rätt" i Socialistisk debatt 2009 : 2, "Vad bör göras - idag då?".

"Arbetarklassen har förändrats de senaste hundrafemtio åren - men inte så mycket som vi tror" (s. 273 f):
"Även om arbetarklassen förändrats överdriver de som talar om 'prekariatets' tidsålder ofta detta skifte. Det finns inget nytt med att arbetare lider på grund av prekärt, lågavlönat arbete."

"Vår uppfattning om arbetarklassen går idag bortom formellt anställda arbetare och omfattar även arbetet och den politiska makten i hushåll och grannskap. Men den traditionella arbetsplatsen borde fortfarande vara central i vår vision. Därför bör vi betona arbetare i växande sektorer, som utbildning och sjukvård, såväl som anställda inom lager och logistisk. Vi bör också skapa band mellan arbetslösa och anställda och eftersträva en en bredare facklig praktik för social rättvisa - facklig organisiering som går bortom typiska arbetsplatskrav - i stånd att samla bredare stöd för strejker och vänsterpolitik."

"Socialister måste delta i arbetarklassens kamper" (s. 275ff)

"Det räcker inte att samarbeta med fackföreningar. Vi måste utkämpa demokratiska strider inom dem (s. 277ff)
Jämför med vad Melinda Kandel säger (från 7:30) säger i detta panelsamtal om facklig-politisk samverkan och arbetsmarknadspolitik som Vänsterpartiet Göteborg arrangerat.

Se Bhaskar Sunkara tala på Vänsterdagarna i Göteborg 2019.

Läs en intervju med Bhaskar Sunkara publicerad i Vänsterpartiets tidning Rött.

Läs Felicia Mulinaris kritiska recension i Sydsvenskan 2019-06-23.

söndag 23 februari 2020

Konsert med Amason

Fredag 2020-02-21 såg vi en konsert med AmasonMoriska Paviljongen i Malmö.

En mycket bra, ösig och rolig konsert! Extra svängig var låten Samlaren, med sång - och dans! - av Gustav EjstesEsther (Esther Lennstrand) var förband och spelade även med i bandet under konserten.

söndag 16 februari 2020

Köttfärssås med pasta

Veckans lunchlådor innehåller köttfärssås och pasta.

Köttfärssåsen har jag gjort precis som vanligt med rivna morötter, ICA:s ekologiska pastasås med basilika, crème fraîche, vitlök, röd paprika med mera. Det nya denna gång är att jag har använt worcestersås, eftersom vi har en flaska sedan vi åt shepherd's pie. Det blev gott med worcestersås i.

Joker

Phillips, Todd: Joker (2019)

I lördags såg vi filmen Joker, där Joaquin Phoenix spelar Arthur Fleck som blir Jokern. Arthur Fleck försörjer sig som clown och försöker slå igenom som ståuppkomiker. Han lever ensam och fattigt med sin mamma. Gotham City är ett hårt, kallt och våldsamt samhälle med stora klassklyftor och cyniska politiker. Arthur Fleck går i samtalsterapi och äter psykofarmaka, men detta dras in. Detta och andra händelser får honom att ta till våld, och gatorna i Gotham City fylls av upplopp och demonstrationer under slagord som Kill the rich.

Filmen är mycket bra och mycket mörk.

Läs om Joker på Wikipedia.

måndag 10 februari 2020

Lunchlåda med matvete, morötter och halloum

Veckans matlådor innehåller en röra baserad på matvete. Motsvarande röra har jag tidigare gjort på durumvete. Halloum har jag inte testat tidigare. Halloum görs på komjölk och tillverkas av Nablus Mejeri i Malmö.     

4 portioner matvete (Svensk matvete från Frebaco)
Rivna morötter
Halloum (200 g från Nablus Mejeri)
Solroskärnor (Risenta)
Chiafrön (Risenta)
Pinjenötter (Risenta)
Pumpakärnor (Risenta)
Vitlök
Linser (ekologiska linser från Zeta)
Grönsaksbuljong (ICA ekologisk)
Svartpeppar
Rapsolja (ICA ekologisk kallpressad)

Kokade 4 portioner matvete. Tog i en buljongtärning istället för salt. Borde ha kokat minst 6 portioner istället. När man kokar matvete får man, till skillnad från durumvete, hälla av vattnet.

Stekte halloum-osten i rapsolja. Tog i en krossad vitlöksklyfta mot slutet.

Blandade ned matveten i halloum-osten och lät allt steka lite tillsammans.

Rev några morötter.

Rostade pinjenötter i en torr stekpanna.

Blandade ihop allt.

Det blev lite för lite mat, så jag ska ta med falafel också (Findus libanesisk falafel).

Jag gillar produkterna från Frebaco kvarn eftersom de är svenskodlade, extra bra är att de är odlade i Västergötland. Frebaco kvarn ligger i Lidköping. De har korta transportsträckor.

Av ovanstående produkter är följande svenska: matveten, halloum-osten, morötterna och rapsoljan.

Utan halloum hade detta varit en vegetarisk rätt.

Även om jag inte ställer några krav på variation av matlådorna borde jag testa nya recept, till exempel från Portionen under tian.

söndag 9 februari 2020

Shepherd’s pie

I fredags gjorde Tina denna goda shepherd’s pie. Receptet är hämtat från Zeinas kitchen.

"6 portioner Shepherd’s pie

Köttfärsen:
500 g köttfärs av valfri sort (funkar även utmärkt med veggiefärs)
1 gul lök
2 morötter
3-4 dl djupfrysta ärtor (jag gör min utan ärtor)
2 msk vetemjöl
4 msk tomatpuré
2 msk worcestersås (kan uteslutas)
1 msk soja (kinesisk eller japansk)
2 buljontärningar av valfri sort (jag använder köttbuljong)
Salt & svartpeppar
5-7 dl hett vatten
Rapsolja eller smör till stekning

Potatismos:
10 st mellanstora potatisar av mjölig sort
2 äggulor
25 g smör
Salt

Garnering:
200 g riven ost av valfri sort

Gör så här:

Potatismos:
Skala och skär potatisen i mitten, koka upp i lättsaltat vatten. Låt rinna av och pressa den till mos. Smält smöret och blanda sedan med potatisen, äggulor och salt. Ställ moset åt sidan.

Köttfärsen:
Hacka löken, riv eller skär moroten i tärningar. Fräs lök och morot tills de mjuknar en stund. Vänd i köttfärsen och stek under omrörning tills den får färg. Tillsätt mjöl, tomatpuré, soja och worcestersås, rör om och häll över hett vatten. Häll i ärtorna, smula i buljong, krydda med salt, peppar och koka upp såsen. Låt puttra i ca 20-30 min.

Värm ugnen till 200°. Lägg köttfärssåsen i en ugnsform. Klicka ut potatismos över färsen. Jag brukar ta en stor klick mos i handen, platta till den med handflatan och lägga över färsen. “Pussla” ihop moset och jämna till den försiktigt med undersidan av en sked. Fukta skeden lite lätt så går det lättare att jämna den. Du kan även spritsa över moset om du vill. Strö på riven ost och baka mitt i ugnen tills moset får en fin färg, ca 20-30 min. Servera den varm med en fräsig sallad och ett gott bröd."

lördag 25 januari 2020

Pride

Warchus, Matthew: Pride (2014).

Igår såg jag filmen Pride för andra gången. Filmen handlar om hur en grupp homosexuella aktivister i London bildar organisationen Lesbians and Gays Support the Miners (LGSM) och börjar samla in pengar för att stödja gruvarbetarna under deras strejk 1984. Aktivisterna ser att de har gemensamma intressen med gruvarbetarna. Gruvarbetarna kommer sedan också stödja HBTQ-rörelsen i deras kamp.

Filmen är gripande och hoppingivande och lär oss viktiga saker: olika undertryckta grupper har gemensamma intressen och står starkare om de enar sig mot en gemensam fiende. Om det var möjligt 1984 är det också möjligt nu.

I filmen nämns inte att Mark Ashton (1960-1987), en av grundarna av LGSM, var medlem i Communist Party of Great Britain (CPGB).

The Communards låt For A Friend handlar om Mark Ashton.

Se dokumentärfilmen All Out! Dancing in Dulais om LGSM på YouTube.

Se dokumentärfilmen All Out! Dancing in Dulais om LGSM på Vimeo.

Lyssna på For A Friend av The Communards på YouTube.

Lyssna på Jimmy Somerville (The Communards) berätta om Mark Ashton.

Karen Dalton

Antille, Emmanuelle: A Bright Light - Karen and the Process (2018, Rubis Films, Intermezzo Films).

Karen Dalton (1937-1993) var en okänd musiker för mig tills jag idag såg filmen Folksångaren Karen Dalton på SVT Play. Filmen originaltitel är A Bright Light - Karen and the Process (trailer på Vimeo).

Karen Dalton var en amerikansk blues- och folkmusiker. Hon har betytt mycket för andra musiker, men blev inte allmänt känd. Hon gav endast ut två album under sin livstid. Bob Dylan nämner henne i sin bok Chronicles : volume one.

Det man slås av när man hör henne är hennes fantastiska och säregna röst.

Lyssna på Karen Dalton på YouTube:

It's So Hard to Tell Who's Going to Love You the Best (1969).

In My Own Time (1971).

Cotton Eyed Joe (2007).

Green Rocky Road (2008).

Live i New York 1969 & Summerville 1970.

Remembering Mountains: Unheard Songs by Karen Dalton (2015).

söndag 19 januari 2020

Aaron Bastani: Helautomatisk lyxkommunism

Bastani, Aaron: Helautomatisk lyxkommunism (Verbal förlag, 2019), ISBN: 9789187777820

Aaron Bastani har en doktorsexamen från University of London och är en av grundarna av Novara Media. Bokens originaltitel är Fully Automated Luxury Communism : a manifesto och den utgavs av förlaget Verso.

När jag först läste om denna bok blev jag skeptisk på grund av bokens titel. Helautomatisk - vill och kan vi verkligen automatisera allt arbete? Lyx - är det något eftersträvansvärt? Vad är "lyx" och vad är behov? Kommunism - använder författaren ordet på ett seriöst sätt eller handlar det om någon sorts frasradikalism? Jag tyckte också att titeln antyder en naiv teknikoptimism, att vi löser miljö- och klimatfrågorna endast/främst med hjälp av teknik. På grund av ordet "helautomatisk" misstänkte jag också att boken skulle innehålla den sorts "arbetskritik" man ibland möter hos delar av vänstern och den gröna rörelsen. Jag menar att vi i vänstern ska värdera arbetet högt; det är inte arbetet som är fienden, det är kapitalismen.

Aaron Bastani använder ordet "kommunism" så här:

"'Kommunism' används här för ökad precision; syftet är att benämna ett samhälle där jobb inte finns, där brist ersatts med överflöd och där arbete och fritid smälter ihop." (s. 51)

"Vissa av det nya samhällets drag var han [Karl Marx, min anmärkning] säker på, trots allt. Ett var att kommunismens ankomst skulle innebära slutet på varje åtskillnad mellan arbete och fritid. På ett mer grundläggande plan skulle den markera mänsklighetens utträde ur det han kallade 'nödvändighetens rike' och inträde i ' frihetens rike'.

Men vad innebar det? För Marx var nödvändighetens rike platsen där vi 'kämpade mot naturen för att fylla våra behov och upprätthålla och reproducera liv' - med andra ord var det en värld definierad av brist, något som konfronterat människan sedan våra hominida förfäders tid. På Marx tid var det den klassiska politiska ekonomins centrala fråga: hur kan vi effektivt och rättvist fördela resurser i en värld där dessa är begränsade?

För Marx var nödvändighetens rike så väldigt att det till och med inkluderade socialismen. Detta eftersom den, liksom kapitalismen, hade inslag som arbete och brist - även om dessa var mer rationaliserade och mer socialt rättvisa i ett system underkastat demokratisk kontroll. Även om den utan tvekan var att föredra framför kapitalismen, och värd att aktivt kämpa för, var socialismen för Marx ett steg på vägen mot något annat: kommunismen och frihetens rike." (s. 55)

Aaron Bastani redogör för tre "omstörtningar" i mänsklighetens historia: 1) Jordbruket, 2) Industrialismen, 3) Informationens befrielse. (s. 31-49)

Den tredje omstörtningen pågår nu och innebär att "maskiner i växande utsträckning kan överta såväl kognitiva som fysiska uppgifter." (s. 37)

Den tredje omstörtningen  innebär "en omvandling på energins område lika mycket som arbetets. Liksom den första omstörtningen var beroende av energin från tamboskap, människor och elementen, och den andra drevs av de fossila bränslenas kondenserade solenergi, innebär den tredje ett skifte bort från kolväten och tillbaka till förnyelsebar energi - i synnerhet solkraft. (s. 38)

"Den [tredje omstörtningen, min anmärkning] kommer att innebära slutet för brist på energi överhuvudtaget i takt med att en ny matris av teknologi och energi - ständigt smartare maskiner i kombination med billigare och renare energi - möjliggör utvinning av naturresurser bortom vår planet [på asteroider, min anmärkning, se s 121 ff.], grunden för extremt utbud av resurser. Därmed fullbordas en utveckling som tillåter mänskligheten att fullständigt överskrida våra nuvarande begränsningar."

I kapitlet "Nya resenärer" (s. 71-185) redogör Aaron Bastani för fem hot under den tredje omstörtningen: 1) Arbetslöshet, 2) Energi, 3) Brist på mineraler (som krävs för att lagra energi), 4) En åldrande befolkning, 5) Brist på mat.

Han visar hur samtliga dessa hot kan avvärjas med hjälp av (ny) teknologi. Till exempel kan de mineraler vi behöver för att lagra den oändliga energin från solen brytas genom gruvdrift på asteroider och sjukdomar som Alzheimers och cancer kan motarbetas med genteknik.

Även om Aaron Bastani skriver mycket och detaljerat om teknik som kan lösa problem och ge oss möjligheten att träda in i "frihetens rike" så förklarar han samtidigt att ett nytt ekonomiskt-politiskt system krävs för att teknikens och vetenskapens möjligheter ska komma oss alla till godo. Kapitalismen kan inte hantera ett överflöd utan kommer skapa konstlade brister, produktionskrafterna kommer i konflikt med produktionsförhållandena.

I det avslutande kapitlet "Det återfunna paradiset" )s. 189-249) är Aaron Bastani mer konkret politisk och för en del intressanta resonemang.

Aaron Bastani hävdar att "varje framgångsrik politik som försöker rikta den tredje omstörtningens möjligheter mot människors behov snarare än profiten måste vara populistisk". (s. 190)

Lyxkommunismen är internationalistisk, inte globalistisk. Pratet om "inget land kan ensamt lösa dessa problem" (s. 201) har endast legitimerat politisk passivitet. Vad vi behöver är exemplets makt - nationer som går före.

Ett intressant resonemang är det om "lokal protektionism" (s. 212ff.) med den engelska staden Preston som exempel. De beslutade att "så mycket som möjligt av deras utgifter och upphandlingar skulle styras mot den lokala ekonomin." (s. 213)

Vissa har framfört idén om en basinkomst som lösningen på några av de kriser, till exempel arbetslöshet på grund av automatisering, vi ser under den tredje omstörtningen. Till min glädje är inte Aaron Bastani någon förespråkare av basinkomst utan han framhåller istället "universella grundläggande tjänster". (s. 229f.)

Även om inte min förutfattade skepsis utbyttes mot en odelad entusiasm inför boken kom en hel del av mina författade meningar på skam. Jag tycker att boken är läsvärd och innehåller mycket värdefull information och intressanta och användbara resonemang.

Med tanke på den akuta kris klimat- och miljöhoten innebär har jag svårt att se annat än att vi nu kommer behöva ställa om samhället till ett med i vissa avseenden lägre materiell standard, en sorts "livbåtssocialism". Antagligen kommer ransonering och förbud krävas för att ställa om samhället tillräckligt snabbt. Men redan här och nu kan den helautomatiska lyxkommunismen användas som en vision om ett annat samhälle. Mathias Wåg skriver så här i bokens förord. "Den ger oss en framtidsvision att mobilisera kring. Även om vi inte skulle nå ända fram till lyxkommunismen, kanske den räcker för att ge en knapphetens socialism."

Jag tror i och för sig inte att sådant som gruvdrift på asteroider eller begrepp som "lyx" är vad som krävs för att kunna skapa folkligt engagemang och acceptans för en nödvändig klimatomställning. Jag tror att vi redan här och nu kan visa att ett hållbart samhälle kan vara bättre än nuvarande kaoskapitalism, även om det i vissa avseenden innebär lägre materiell standard. Ett jämlikt samhälle där alla har tryggheten och friheten som basbehov som ett meningsfullt och utvecklande arbete, möjlighet att leva där man vill, en bostad man trivs i, tid att umgås med vänner och familj, möjlighet till en utvecklande fritid ger är väl en vision så god som någon. Mycket av det goda i livet har inget med materiell standard att göra, men alla behöver en materiell trygghet.

Det är inte bara klimat- och miljöhoten som gör att samtiden och den närmsta framtiden ser mörk ut, det gör även de politiska styrkeförhållandena. Men när vi här och nu kämpar mot privatiseringar och för en generell välfärd av hög kvalitet är det samtidigt en kamp för "frihetens rike".

Om vi tänker oss att före en eventuell lyxkommunism kommer en period av socialism, fortfarande ett "knapphetens rike" men ett samhälle där ekonomi och produktion styrs demokratiskt i folkets intresse så är det kanske inte säkert att alla de möjligheter tekniken ger kommer att användas. Under socialismen kommer beslut om automatisering och annan teknisk utveckling fattas demokratiskt. Socialismen kommer också vara en period där vi "bygger om" allt det som byggts omänskligt eller irrationellt under kapitalismen.

Här och nu behöver vi ta politisk strid om tekniken och dess användande, om sådant som: patent, intellektuella rättigheter, öppen källkod, öppna standarder, kvalitet/hållbarhet, möjlighet att reparera/uppgradera, återvinning, återbruk, delningsekonomi, energisnåla lösningar.

Vi behöver också både kamp för att försvara de "universella grundläggande tjänster" (den generella välfärden) vi tillkämpat oss, kämpa för att återta sådant som stulits från oss (järnväg, telefoni, postväsende till exempel) samt kämpa för att utvidga befintliga och skapa nya "universella grundläggande tjänster" (till exempel fri kollektivtrafik, fri tillgång till internet och telefoni). En kamp för att skapa allmänningar.

Idén om "lokal protektionism" tycker jag om. Den bör då kombineras med "nationell protektionism", till exempel att kraftigt öka självförsörjningsgraden av livsmedel. Detta innebär att vi måste bryta med EU.

Arbetstidsförkortning är en reform som skulle kunna väcka engagemang här och nu och samtidigt ta oss en bit närmre en bättre framtid.

Läs vidare:

Aron Etzler: "Maskinerna kommer göra oss fria" (Aftonbladet 2019-08-13).

Jan Czajkowski: "Helautomatiserad lyxkommunism åt alla!(?)" (Internationalen 2019-07-27).

Johan Persson: "Liv i lyx eller livbåtssocialism?" (Flammans 2019-12-09).

David Jonstad: "Den nya vänsterutopin: teknikoptimism utan gränser" (2019-11-25).

Jonas Nordling: "När framtiden är så ljus att den kräver solglasögon" (Dagens Arena 2019-11-15).

Marcus Priftis: "Bastanis lyxkommunism glömmer bort kvinnorna" (Arbetet 2019-11-07).

Erling Bronsberg: "Är maskinerna våra vänner?" (Proletären 2019-12-27).

Per-Anders Svärd: "För en helautomatisk lyxkommunism" (Arbetaren 2019-08-30).

Daniel Swedin: "Vi måste inte gå in i klimatkatastrofen" (Aftonbladet 2020-01-06).

Tor Gasslander: "Enfaldig optimism är faktiskt farlig" (Flammans 2019-06-09).

Magnus Göransson: "Kommunism i lyxförpackning" (Clarté 2019 : 3).

Max Ajl: "Kommunismen kräver gröna fingrar" (Clarté 2019 : 3).

Rasmus Fleischer: "För en halvautomatisk lyxkommunism" (Copyriot 2019-09-08).

"Helautomatisk lyxkommunism" (Brand 2019-09-09).

Lyssna på ett samtal mellan bokens förläggare Per Björklund och Mathias Wåg, som skrivit förordet till den svenska utgåvan av Helautomatisk lyxkommunism i podden Apans anatomi.