Steen, Håkan, Livet på landet förr: [landsbygdens egna bilder från Sverige på 1940-, 50-, 60- och 70-talet], 1. uppl., LRF media, Stockholm, 2008
söndag 22 december 2024
lördag 19 februari 2022
Per Meurling: Fabian Månsson och bondesocialismen
Meurling, Per: Fabian Månsson och bondesocialismen, Stockholm, 1972. - ISBN: 9155015611.
"Det är knappast möjligt, att i Fabians livsåskådning, hur full av siffror om modern industriutveckling han än var, inte spåra en längtan tillbaka till en tidigare och enklare, mera rustik livsform. Från den kalla, opersonliga och känslolösa värld, som är vår och - vilket han visste - desslikes vårt bittra öde till dess att kapitalismen övervunnits, flydde han som historiker tillbaka till en drömd bondefrihets värld. Men han upptäckte aldrig den varma, sköna, rika bronsåldern." (s. 82f.)
Läs också:
Ström, Fredrik: Fabian : en bok om Fabian Månsson, Stockholm, 1948.
En annan historia : sju folkliga historiker från Nils Månsson Mandelgren till Vilhelm Moberg, Stockholm, 1982. ISBN: 9173241679.
söndag 29 november 2020
Gunnar Arnborg, Åke Carlsson, Tore Hagman: Mulens marker : bete och boskap i hage och vallskog
måndag 16 januari 2012
Olle Svenning om Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt
Den 15 januari publicerade Olle Svenning en kolumn ("Sjöstedt gör slut med v:s historia") i Aftonbladet om Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt. Den är, som alltid, läsvärd men några saker bör kommenteras.
Olle Svenning jämför Jonas Sjöstedt med C. H. Hermansson. Han menar att på bägge "ställs svindlande förväntningar". Det är nog både sant och inte sant. En skillnad mellan nu och då är att Vänsterpartiet, till skillnad från SKP/VPK, är ett enat parti. Alla var minsann inte nöjda med C. H. Hermansson och hans strävan att förändra SKP/VPK. Partiet var då djupt splittrat och motsättningarna tilltog. inte minst i samband med dåliga valresultatet 1968. Motsättningarna ledde sedan till att VPK splittrades.
En likhet mellan dagens Vänsterparti och C. H. Hermanssons ambitioner är viljan att skapa ett från socialdemokratin självständigt parti. Det uppskattades då inte av de moskvatrogna kommunisterna. Dagens vänsterpartister verkar enade kring ambitionen att bygga ett starkare Vänsterparti som kan ta ett större eget utrymme i politiken. Däremot tror jag många av oss inte riktigt inser vad det kommer betyda eller göra med partiet eller för den delen hur vi ska göra. Själv tror jag hårt på att vi sakta formulerar och omformulerar vår politik genom att vara ett lyssnande och undersökande parti med högt utvecklad interndemokrati. Med den metoden tror jag risken är liten att vi hamnar fel.
Det är såklart vanskligt med historiska jämförelser, mycket är väldigt förändrat både inrikespolitiskt och utrikespolitiskt, men jag tror inte det är en dum idé att nu, när Vänsterpartiet ska transformeras, ägna en stund åt historiska studier. Detta trots att Vänsterpartiet är ett helt annat parti än dåvarande SKP/VPK. Själv läser jag Werner Schmidts C-H Hermansson : en politisk biografi.
Olle Svenning skriver också: "Det gick inte att spåra ett uns av revolutionär kampanda eller antiparlamentarism när Vänsterpartiet nyligen höll kongress. Jag kan inte påminna mig en enda fråga där Jonas Sjöstedts åsikter inte skulle kunna rymmas inom socialdemokratin."
Om det kan sägas att Vänsterpartiet inte är ett antiparlamentariskt parti, däremot har vi som ambition att verka såväl parlamentariskt som utomparlamentariskt. Det finns en ambition att lägga mer energi på det utomparlamentariska arbetet, men den verkliga utmaningen är nog att framgångsrikt kombinera de två arbetssätten. De ska helst inte bara finnas bredvid varandra, utan samverka och förstärka varandra.
Om Olle Svenning tycker att Jonas Sjöstedt lika väl kunde vara socialdemokrat så tycker jag nog ett rimligare sätt att se på detta är: Många socialdemokrater skulle lika gärna kunna vara vänsterpartister. Socialdemokratin är nog snarare en allians än ett parti. Inom socialdemokratin ryms allt från vänsterpartistiska åsikter till rent borgerliga. Vänsterpartiet däremot, trots att det är ett brett parti med högt i tal, betraktar jag som ett avsevärt mer helgjutet parti. Den kannibalism vi nu ser inom socialdemokratin kan nog delvis bero på att partiet varit så sammanväxt med statsapparaten, att partiboken varit en väg till makt och inflytande. Många av de ledande personerna inom socialdemokratin verkar inte precis vara besjälade av någon "social demokrati".
För övrigt finns också i detta uttalande av Olle Svenning en likhet mellan Jonas Sjöstedt och C. H. Hermansson - socialdemokraterna ville gärna värva C. H. till socialdemokratin.
Läs också:
Jonas Sjöstedt: Arvet efter CH
Intervju med Jonas Sjöstedt i Aktuellt i politiken
Björn Johnson: Ljus framtid för V om Sjöstedt spelar sina kort rätt
Intervju med Aron Etzler i Resumé
Intervju med Jonas Sjöstedt i Flamman
Jonas Sjöstedt linjetal på kongressen (även på YouTube)
Vänsterns partikongress överraskade
Ledare i Folkbladet av Widar Andersson
Intervju med Jonas Sjöstedt i Arbetarbladet
Intervju med C. H. Hermansson
C. H. Hermansson: Vänsterns väg