Från traditionellt kommunistparti till socialistiskt vänsterparti : [rapport / från analysgruppen, november 2005]
2004 utsåg Vänsterpartiets partistyrelse en arbetsgrupp "med uppgift att granska partiets demokratisyn och internationella förbindelser." Arbetsgruppens fem delrapporter presenteras i denna skrift. De fem rapporterna är:
Kjell E Johansson: "Två strömningar - kominterntraditionen och vänstersocialismen"
Margareta Pettersson: "Demokrati - lättare sagt än gjort"
Margareta Pettersson: "Vänsterpartiets internationella nätverk under fyra decennier"
Britta Ring: "Hur fövaltas kongressens beslut? Intern demokrati i Vänsterpartiets ledande organ"
Peter Pedersen: "Demokratisynen i vänsterns program"
Peter Pedersen går i sin delrapport kortfattat igenom Vänsterpartiets (tidigare namn: Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, Sveriges Kommunistiska Parti, Vänsterpartiet Kommunisterna) partiprogram genom tiderna. Här nedan utdrag ur texten:
"SSV 1917: första världskriget, ryska revolutionen, rösträttsreform
I 1917 års Program och Demokratiska grundlagar för Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti kan det senare sägas vara ett slags överordnade stadgar med uppgift att skydda partiet från den byråkratisering och toppstyrning, som man försökte bekämpa före utbrytningen ur socialdemokratin. /.../
SKP 1919: Komintern, de 21 teserna
1919 går partiet med i Komintern, Kommunistiska Internationalen, och partiet tar namnet Sveriges Kommunistiska Parti som en bekräftelse på detta och det stärks genom antagandet av de s.k. 21 testerna 1921. /.../
SKP 1928: ett gemensamt program inom Komintern, fascism, ekonomisk depression och ultravänsterlinje
1928 antar medlemspartierna i Komintern, däribland det svenska kommunistpartiet, ett gemensamt program. Det kommer att innebära att de ingående medlemspartierna saknar egna program ända fram till Kominterns upplösning 1943. /.../
SKP 1944: Komintern har upplösts, Andra världskriget efterföljs av ett kallt krig i en delar värld, Folkrepubliken Kina tillkommer
1944 antar SKP Grundsatser och därmed får man det första egna programmet sedan 1928. Det är ett kortfattat program, som i mångt och mycket utgår från socialdemokraternas program från 1920. /.../
SKP 1953: antikommunism och nya ledare i Moskva
1953 antar SKP partiprogrammet Sveriges väg till socialismen, som kan sägas vara det första egna heltäckande partiprogrammet sedan 1921. /.../
SKP 1961: Berlinmuren, Kubakrisen, C.H. Hermansson träder till 1964, en ny vänster växer fram
1961 avger SKP en kortare programförklaring, som kan ses som en sammanfattning av den huvudlinje som partiet följt i den politiska verksamheten. /.../
VPK 1967: Vietnamkriget, studentrevolt i Paris, Pragvåren krossas, en flora av vänstergrupper växer fram
1967 byter partiet namn till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) och 1967 års program benämns Socialistiskt alternativ. /.../
VPK 1972: Chilekuppen, befrielsekamp i Afrika, fascismen störtas i Spanien och Portugal, nyliberalismen växer fram, spekulationsekonomi och börsbubblor
Även i 1972 års partiprogram framgår att partiet bekämpar varje inskränkning i och slåss för varje utvidgning av folket demokratiska rättigheter, som exemplifieras som tidigare med en lång rad fri- och rättigheter. /.../
VPK 1987: Berlinmurens fall och sammanbrott för de s.k. socialistiska staterna
1987 års program ligger hela femton år efter det senast antagna partiprogrammet. /.../
Vänsterpartiet 1990: självkritik och omvändelse, traditionalism kontra förnyelse
1990 byter Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) med mycket knapp kongressmajoritet namn till Vänsterpartiet. /.../
Vänsterpartiet 1993: EU-frågan, feminism och socialism
1993 antar Vänsterpartiet ett helt nytt partiprogram, där det klart uttrycks att partiet är ett socialistiskt parti som verkar för att kapitalismen avskaffas. /.../
Vänsterpartiet 1996: Partiprogrammet revideras, feminismen lyfts in, samarbete med socialdemokratin efter vänsterframgångar i valet 1998
1996 revideras partiprogrammet något. Det viktigaste är att feminismen lyfts in i programmet och att begreppet civil ohörsamhet blir civil olydnad, med förtydligandet att våld och skadegörelse aldrig kan rättfärdigas som protest mot politiska beslut i en demokrati. /.../
Vänsterpartiet 2000: partiprogrammet revideras något igen
Även 2000 revideras partiets program från 1993 även om partiordföranden Schyman förespråkade ett helt nytt program och ett tydligt avståndstagande från kommunismen. /.../
Vänsterpartiet 2004: nytt partiprogram, nära samarbete med socialdemokratin i riksdagen och runt om i landet, ny kommunistdebatt sätter fokus på program, politik och ledarskap
Inför antagandet av 2004 års partiprogram pågår en intensiv intern debatt om partiets roll, förhållandet till socialdemokratin och eventuell regeringsmedverkan. Programkommissionen ger ut ett antal ambitiösa programskrifter. Programkommissionen kan dock inte enas om ett gemensamt förslag. Efter en intensiv och helt öppen debatt före och under kongressen antas majoritetsförslaget med bred marginal som partiets nya program. Missnöjet med partiets ideologiska inriktning, partiets syn på ägandefrågor, synen på ev. regeringsmedverkan, valet av personer i partistyrelsen osv. gör att en minoritet i partiet fortsätter sin kritik mot Vänsterpartiets politik och ledning även efter kongressen och där så småningom delar av denna grupp organiserar sig i föreningen Vägval Vänster. /.../"
Ett urval litteraturtips ur rapporten:
Hermansson, C.H.: Vänsterns väg (1965)
Hermansson, C.H.: Kommunister I-II (1977, 1980)
Hermansson, C.H.: Minnen (1993)
Hermansson, Jörgen: Kommunism på svenska (1984)
Hirdmann, Yonne: Sverges Kommunistiska parti 1939-1945 (1974)
Lik i garderoben? (2:a utökade upplagan 1996)
Olssson, Sven E. (red): från SKP till VPK - en antologi (1976)