Per Bengtson & Maria Levander: Vilda grannar : hur vi får ett rikare djur- och växtliv omkring oss

Bengtson, Per & Lewander, Maria: Vilda grannar : hur vi får ett rikare djur- och växtliv omkring oss (Prisma, 2006), ISBN: 9151844869.

Ny, omarbetad och utökad upplaga av Svenska Naturskyddsföreningens bok om hur man skapar biologisk mångfald i trädgården.

Innehåller många bra och praktiska tips.

Idéer för vildträdgården:
1. Kryddträdgården
2. Holkar och bon (för fåglar, igelkottar och fladdermöss)
3. Ängen
4. Död ved
5. Fruktträd
6. Vatten och våtmark
7. Nässelreservat
8. Buskar

Om kompost:

Sörj för luftning, antingen genom att göra springor mellan brädorna, med luftakanaler på insidan eller med en dräneringsslang, som sticks ner i en vid böj i komposten. Tegelstenar placerade med luftspalter mellan som botten förbättrar också luftningen." (s. 22)

Det låter vettigt att låta den understa pallkragen i komposten stå på stenar, det är bra även för träet i pallkragen, men då blir det också lättare för spansk skogssnigel (som vi tyvärr har gott om i trädgården) att ta sig in i komposten. I Klimatsmart trädgård : plantera och odla för hållbarhet av Susanna Rosén (ISBN: 9789113103655) står det:

"Gör den öppna komposten mindre snigelvänlig genom att täcka ytan med ett lager jord." (s. 90)

Marie Dacke och Låtta Skogh: Trädgårdsdjur : myllret och mångfalden som växterna älskar

Dacke, Marie och Skogh, Låtta: Trädgårdsdjur : myllret och mångfalden som växterna älskar (Roos & Tegnér, 2020), ISBN: 9789188953629.

Boken innehåller många bra tips om hur man man ökar den biologiska mångfalden i sin trädgård.

"Det finns 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige. Tillsammans upptar de en yta lika stor som Blekinge. /.../ Om vi alla ser till att våra trädgårdar /.../ blommar gynnas de blombesökande bina, flugorna, skalbaggarna och fåglarna. Om varje trädgård dessutom inreds med några stubbar, en fågelholk, en sandhög och enordentlig lövhög kommer bostadsbristen för många djur att minska.

Ett lätt recept för att främja den biologiska mångfalden är att skapa många olika typer av miljöer i din trädgård med träd, snår, jord, sand, stenparti, vatten, vårblommor, sommarblommor, höstblommor, bär, håligheter och så vidare."

Humlebo (s. 42):

För marklevande humlor:

• Gräv ner en stor uppochnedvänd lerkruka på ett torr ställe.

• Täck hålet med en krukskärva eller sten, annars regnar det in i boet.

• Borra hål längs med undersidan av en bit trädgårdsslang (för att undvika att den fylls med vatten) och gräv ner den i en svag båge mellan krukan och ett lämpligt ställe i din trädgård.

• För att förstärka illusionen av övergivet gnagarbo kan du lägga in lite hår av och burspån från ett marsvin eller annan gnagare i krukan. Se till att boöppningen syns (för humlor letar efter lämpliga boplatser med hjälp av luktsinne och syn och försäkra dig om att boet är solbelyst under någon del av dagen så att det kan torka efter regn.

För hushumlor:

• Sätt en metallbricka med en öppning på drygt 1 cm i diameter över ingången till en fågelholk.

• Bygger du holken själv borrar du i stället ett ingångshål (12-20 mm i diameter) 2 cm från nederkanten av holkens framsida. Komplettera gärna med en plattform för humlorna att landa på.

För åker-, back- och mosshumlor med flera:

• Lägg brädor eller tegelpannor i ett hörn av trädgården som du väljer att inte städa.

• Lägg torr gräs under brädorna eller pannorna och se till att humlorna inte kan hamn under vatten.

• I samma hörn av din trädgård kan du också lägga den mossa du krattar upp ur gräsmattan. Täck med löv och kvistar.

Håldiameter som olika bin föredrar:
Citronbin: 3-6 mm
Blomsovarbin: 4-11 mm
Gnagbin: 5-10 mm
Märgbin: 5-10 mm
Murarbin: 5-12 mm
Väggbin: 6-10 mm
Pälsbin: 8-10 mm
Ullbin: 8- 12 mm
Tapetserarbin: 8-13 mm

"Marklevande bin kan du lätt erbjuda ett stort antal yngelplatser genom att skapa frilagda, sandiga ytor i din trädgård. Har du utrymme kan du sprida ut cirka 2 kubikmeter sand över en solig yta på 2X2 m." (s. 65)

Diameter på hål i fågelholkar:
3 cm: blåmes, svartmes, entita och talltita
3,5 cm: talgoxe och svartvit flugsnappare
4-5 cm: stare, pilfink och gråsparv

"Boken Holkliv av Niklas Aronsson (2009) innehåller tydliga instruktioner för hur du bygger en holk, vad du bör tänka på och vilka fåglar som föredrar vad." (s. 92)

Plantering av syrenbuddlejor med mera

Idag har vi köpt tre syrenbuddlejor på Ödåkra uteplantor. Vi har planterat dem till höger om stubben vid Lustgården. Framför syrenbuddlejorna står det lavendel. Bakom dem ett plank. Det är en vindskyddad och solig plats som fjärilar bör uppskatta. Vi myllade ner en del kogödsel i rabatten och hällde även en del kogödsel i planteringshålet. Kogödslen kommer från Hasselfors Garden och är köpt på Granngården. Vi ska nog placera vårt insekthotell vid denna plantering.

Syrenbuddleja
Buddleja davidii
"Groovy Grape"
Blomningstid: juli-augusti/september
Färg: blåviolett

I rabatten mellan syrenerna har vi planterat nedanstående växter. De är alla inköpta på Farhults Blomstergård. Vi myllade ner en säck med kogödsel (40 liter) i rabatten innan vi planterade.

Blodalunrot
Heuchera sanguinea
"Smedsberget"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juni-september
Färg: mörkrosa

Fingerborgsblomma
Digitalis purpurea
"Alba"
Blomningstid: juli-augusti
Färg: vit

Fingerborgsblomma
Digitalis purpurea
Blomningstid: juli-augusti
Färg: flerfärgad

Jätteprästkrage
Leucanthemum x superbum
"Bröllopsgåvan"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juni-augusti
Färg: vit

Kinesisk kärleksört
Hylotelephium spectabile
"Granlunda"
Grönt kulturarv
Blomningstid: september-oktober
Färg: ljusrosa

Lavendel
Blomningstid: juli-augusti
Färg: blå

Rudbeckia, röd
Echinacea purpurea
"Magnus"
Blomningstid: juli-september
Färg: röd

Rudbeckia, vit
Echinacea purpurea
"Alba"
Blomningstid: juli-september
Färg: vit

Såpnejlika
Saponaria officinalis
"Kvinnsgröta"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juli-september
Färg: ljus-mörkrosa

Längs bak i denna rabatt ska vi låta luktärter och stockrosor växa mot planket. Vi har också funderat på att plantera en kaprifol mot det planket. Några av de blommor vi hade tänkt plantera i denna rabatt kunde vi nu inte få tag i: allium, bolltistel och stor blåklocka.

Blomningstider i vår trädgård.

I den vildvuxna "ängen" bredvid Lustgården har jag tidigare byggt ett litet stenröse och lagt ut lite död ved som jag borrat hål i. Jag hoppas bin vill bygga bon i hålen och att andra insekter trivs i den döda veden. Under stenröset har jag gjort ett humlebo av en blomkruka som jag fyllt med lite hö och strö. Idag grävde jag ned en blomkruka som jag fyllt med sten i botten (som dränering) och sedan sand. Ovanpå blomkrukan har jag lagt en stenplatta som skydd för regn. Jag hoppas att bin vill bygga bon i sanden. Men kanske det är en för liten sandbädd och kanske det inte är bra att ha ett "tak" över.

Även idag har vi sett nötväckan i trädgården. Denna gång på komposten. Vid komposten har vi förresten ett humlebo i marken.

I torsdags plockade jag brännässlor som jag lagt i två hinkar med vatten med lock på eftersom brännässlevatten ska lukta väldigt illa. Detta ska få stå i någon eller några veckor, sedan ska jag blanda det med tio delar vatten och använda som gödsel i rabatterna.

Naturskyddsföreningens fjärilshandbok : om konsten att få fjärilar att trivas

Naturskyddsföreningens fjärilshandbok : om konsten att få fjärilar att trivas / [text: Per Isakson, Per Bengtson och Maria Lewander] (Naturskyddsföreningen, 1996), ISBN: 9789155803612.

Boken ingick i Naturskyddsföreningens kampanj Mer natur där vi bor.

"För att fjärilarna verkligen ska trivas måste det finnas skydd för både pupporna och den vuxna fjärilen, lämpliga värdväxter för larverna och nektarrika blommor till de färdigbildade fjärilarna."

"Nio gyllene regler för fjärilsträdgården

1. Larvens mat
Fjärilarna behöver växter hela livet. larven äter av värdväxten, den färdiga fjärilen suger nektar från blommor. Tänk på att tillgodose fjärilarna växtbehov under hela livscykeln.

2. Färgstarkt
Plantera nektarväxter med starkt färgade blommor, gärna i röd eller gul färgskala, de är mest attraktiva.

3. Doftrikt
Plantera hellre gammaldags växter än förädlade plantor. Många 'moderna' växter saknar doft och nektar och attraherar inte fjärilar.

4. Vårblommor
Vårens brist på blommor är en flaskhals för många fjärilar. Plantera t ex pärlhyacint, gullviva, vårstjärna och aubretia som blommar tidigt.

5. Plantera ihop
Plantera nektarväxterna i klungor. Fjärilarna hittar dem lättare då.

6. Nektarväxter
Buddleja, kungsmynta, lavendel, timjan och rödblommiga tistlar hör till de förnämsta nektarväxterna.

7. Värdväxter
Värdväxter för fjärilslarver ska också planteras i klungor så att inte larvernas föda tar slut. Nässlor, ärtväxter och korsblommiga växter är värdväxter för många fjärilsarter.

8. Vindskydd
Vindskydda fjärilsrestaurangen med en syrenhäck eller ett buskage med t ex liguster. En häck bromsar vinden bättre än ett plank. Planera området så att solinstrålningen blir maximal.

9. Bespruta ej
Använd inga kemikalier i trädgården, varken för bekämpning eller gödning. Kemikalier dödar fjärilslarverna och mycket annat."

"Fröer bör förvaras torrt och svalt. Grobarheten sjunker med tiden. Om man lägger fröna i små kuvert som sedan stoppas i en tättslutande burk och förvaras i frysen, kan grobarheten förlängas åtskilliga år."

"Buddlejan - favoritblomman nummer ett
Buddlejan finns i flera färgvarianter, den rödvioletta syrenbuddlejan, BUDDLEJA DAVIDII, är den mest uppskattade. /.../ Buddlejan ska växa vindskyddat och soligt. Den kan bli flera meter hög om den står intill en vägg. Om man plockar av blommorna allteftersom de vissnar blir blomningen långvarig. Sommarbuddleja, BUDDLEJA ALTERNIFOLIA, som blommar tidigare, är mer härdig och klarar ett kärvare klimat. Syrenbuddlejan är känsligare för kyla. Båda behöver vinterskydd. Täck buskens bas med ris och löv, eller plantera den i en stor kruka som tas in och ställs frostfritt under vintern."

"Fjärilar lockas mest av buddlejor som är ljust lila eller skära."

"Att klippa bort utblommade blommor eller stänglar är ett knep som fungerar för att förlänga blomningstiden för många arter."

"En del kryddväxter har en tendens att breda ut sig och kväva de andra. Dessa kan avgränsas med plankor eller tegelstenar som grävs ner på högkant i jorden."

"Ängen var en gräsmark där man odlade vinterfoder till djuren. En rktigt fin, gammal äng har aldrig gödslats, kalkats, plöjts, dikats eller såtts in med främmande växtslag. Varje år i slutet av sommaren då blommor och gräs torkat slår man ängen med lie. Eventuellt sly tas bort med röjkniv. Gräset och blommorna får ligga och torka ett par dagar för att sedan tas bort. Under den tiden hinner fröerna från växterna trilla av."

Om att anlägga en äng:

"Jorden bör vara mager och om det växer mycket gräs ska det tas bort så jorden blir bar. Det går att göra jord mager genom att först plantera till exempel ett glupskt sädesslag, raps eller potatis som suger ut näringen. Då blir jorden magrare till nästkommande år."

Blomningstider för nektarväxter.

Fjärilsrestaurangen kan innehålla.

Vårblommor för fjärilar.

Ängsblommor för fjärilar.

Kryddväxter med mersmak.

Nattfjärilarnas favoritväxter.

Fjärilslarver och deras värdväxter.