Ulla Molin: Leva med trädgård

Molin, Ulla: Leva med trädgård (Cikada, 2000), ISBN: 9197343110.

Leva med trädgård har getts ut i tre upplagor: 1986, 1992 och 2000.

I boken berättar Ulla Molin om sina två trädgårdar i Kullabygden - den första i Ingelsträde, den andra på Tallgatan i Höganäs. Den på tallgatan finns bevarad och jag har sett den en gång på en Trädgårdsrunda.

Från trädgården på Tallgatan minns jag särskilt det stora fågelbadet, plommonlunden, hur stora delar av marken är täckt av marktäckande växter, det vackra markteglet och keramiken. Jag delar inte helt den estetiken och inte heller "ideologin", själv vill jag prioritera biologisk mångfald, men rumsskapandet är tankeväckande.

Av boken lär jag mig främst vikten av planering och att det finns många olika alternativ:

"En grundplan där väderstreck och förutsättningar är klargjorda. Var behövs det vindskydd och var grannskydd? Eller går det att gå samman med grannarna om enhetlig gränsplantering? Var vill man sitta? I skuggan, i solen, och hur? Hur vill man röra sig och gå? Hur kommer man till dörrar - ut och in? Vad är värt att ta vara på? Och vad vill man se från sina fönster året om - vinter som sommar?" (s. 55)

Ulla Molins trädgård på Tallgatan är byggnadsminnesförklarad.

Höganäs kommun har skapat tre fickparker för att uppmärksamma Ulla Molin.

Wikipedias artikel om Ulla Molin (innehåller bibliografi).

Fritz, Liselotte: "Ulla Molin - trädgårdsarkitekt" (Kullaliv, 2017)

Isaksson, Caroline: Ulla Molin-Östbergs trädgård i Lund (2009).

Susanna Rosén: Klimatsmart trädgård : plantera och odla för hållbarhet

Rosén, Susanna: Klimatsmart trädgård : plantera och odla för hållbarhet (Norstedts, 2020), ISBN: 9789113103655.

"Det viktigaste steget när man anlägger en klimatsmart trädgård är att utgå från den som redan finns, platsens naturliga förutsättningar och välja de växter som trivs - och sedan ha dem som en bas. Då får man växter som bevisligen trivs i jordmånen och läget, och man slipper förändra jordens egenskaper, eller vattna regelbundet för att växterna ska må bra. Försök se trädgården som ett litet ekosystem där alla delarna ska kugga i varandra." (s. 10)

"18 tips för en miljövänlig trädgård

1. Välj växter som trivs i trädgårdens jord och läge.

2. Köp helst barrotade plantor.

3. Föröka egna växter genom delning, sticklingar eller frösådd. Dela med dig av överskottet och byt växter med andra.

4. Tillverka egna krukor av papper eller mjölkförpackningar.

5. Ta hand om beskärningsrester genom att fläta staket av grenar eller använd dem som växtstöd. Du kan också flisa grenarna. Fliset kan till exempel läggas på gångar i köksträdgården.

6. Forma trädgårdens struktur med olika slags växter.

7. Handla gärna lokalt odlade växter och lokalproducerad sten och trä.

8. Köp helst begagnade redskap, krukor och trädgårdsmöbler. Laga det som går sönder. Köp nytt av bra kvalitet för längre hållbarhet.

9. Samla regnvatten i tunnor och vattna för hand. Ge vatten sällan och mycket åt gången.

10. Utgå från befintlig jord och förbättra den med kompostjord, vissna löv och stallgödsel.

11. Välj helst andra marktäckare än gräs, som ängsliknande planteringar eller marktäckande perenner. Klipp gräsytor mer sällan och använd gräsklippet för att täcka naken jord.

12. Använd bara organisk gödsel.

13. Odla växter som ökar biologisk mångfald, framför allt nektarrika växter till pollinatörer.

14. Spara stubbar och ris eller sätt upp insektsbon för att locka nyttoinsekter. Spara också vinterståndare och sandytor för insektsbon.

15. Kemiska preparat för insekts-, moss- och ogräsbekämpning är bannlysta. Insektsgifter slår blint och och dödar också nyttodjur.

16. Sätt upp vindskydd, till exempel häckar, för bättre mikroklimat.

17. Använd en del av ogräsen i maten. Många är ätliga.

18. Det är viktigt med blomning från vår till höst för att ge insekterna mat." (s. 139)

Boken innehåller massor med bra tips och information.

Susanna Rosén har tidigare bland annat gett ut dessa böcker:

Naturlig trädgård (Prisma, 2006), ISBN: 9151845024.

Planera din trädgård : anläggning och växtval (Prisma, 2004), ISBN: 9151841282.

Henrik Ranby: Arbetarträdgården på Höganäs Museum : så räddades ett kulturarv

Ranby, Henrik: Arbetarträdgården på Höganäs Museum : så räddades ett kulturarv. Publicerad i: Kullabygd. Kullens hembygdsförenings årsskrift, 2018, s. 132-142.

I denna artikel berättar Henrik Ranby om arbetarträdgården på Höganäs Museum. Inte bara byggnader hör till vårt kulturarv, värt att bevara, utan även äldre trädgårdar. Unikt för trädgårdar i Höganäs har varit att produkter och material från Höganäsbolaget använts. Henrik Ranby skriver i Arkitektur och byggnadstraditioner på Kullahalvön (1995):

"I Höganäs är det vanligt med klinker och och siltegel som markbeläggning, liksom kanter av kluvna avloppsrör, blomkrukor i form av avloppsrör m.m. Detta sätt att använda Höganäsbolagets produkter i trädgårdarna är en väsentlig del av kulturmiljön i Höganäs."

I trädgården växer:
Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis
Klätterros, Rosa x bourboniana
Stockros, Alcea rosea
Rysk blåstjärna, Scilla siberica
Smultron, Fragaria vesca
Murgröna, Hedera helix
Röda vinbär, Ribes rubrum
Äpple, fyra inympade sorter, Malus domestica
Vita vinbär, Ribes rubrum
Rabarber, Rheum rhabarbarum
Krusbär, Ribes uva-crispa
Stor ormrot, Bistorta officinalis
Svarta vinbär, Ribes nigrum
Funkia, Hosta fortunei

Det är väldigt fint med rabattkanter av delade keramiska avloppsrör.

Ur artikelns litteraturförteckning:

Fritz, Liselotte: "Hon gräver fram en bortglömd historia". I: Kullaliv, sommaren 2017.
Molin, Ulla: "Gamla hus står kvar, men hur går det med trädgårdar?" I: Kullabygd 1989.
Molin, Ulla: Leva med trädgård. Cicada bokförlag, 2000.
Ranby, Henrik: "Arbetarbostäder och egnahem - ett lokalt kulturarv att bevara". I: Kullabygd 1997.
Ranby, Henrik: Arkitektur och byggnadstraditioner på Kullahalvön. Kulturmiljöplan för Höganäs kommun del 3, Höganäs 1995.
Ranby, Henrik: "Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering". Erfarenheter från Höganäs kommun. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 70 (2015).
Ranby, Henrik: "Småstadens struktur och arkitektur". I: Höganäs från stenålder till millenieskifte. Höganäs historia del 1, 2011.

Läs mer om dessa trädgårdar i:

Fogelmark, Pernilla: I arbetarens trädgård : en studie av gruv- och bruksarbetares trädgårdar i Höganäs under 1900-talets första hälft.

För kulturmiljöer i Höganäs, se Kulturmiljöwebben 2018 - Höganäs kommun.

Djur i trädgården: groda

Igår kväll såg vi en groda i trädgården. Jag tror att en katt skrämt ut den ur rabatten vid uteplatsen vid gamla garaget. Den hoppade ut på gräsmattan och ned i dammen. Jag lade i stenar så att den skulle kunna ta sig upp ur dammen, och idag var den inte längre kvar.

Antagligen var det någon av dessa arter: vanlig groda, åkergroda eller möjligen långbensgroda (Rana dalmatina).

Vanlig groda och åkergroda bor i grävda bon i marken eller under liggande ved med markkontakt.

Paddor vill ha en miljö som "är rik på fuktiga gömställen, omkullfallna träd, lövhögar, stenmurar".

Det hade varit roligt att ha en damm bättre lämpad för groddjur.

I maj 2017 såg vi en liten ödla (skogsödla eller sandödla) bland stenarna på baksidan av gamla garaget. Där hade vi också en del spanska skogssniglar, så jag har städat upp där. Det innebar väl tyvärr att levnadsmiljön för ödlor försämrades.

Läs om groddjur hos SLU Artdatabanken.

Per Bengtson & Maria Levander: Vilda grannar : hur vi får ett rikare djur- och växtliv omkring oss

Bengtson, Per & Lewander, Maria: Vilda grannar : hur vi får ett rikare djur- och växtliv omkring oss (Prisma, 2006), ISBN: 9151844869.

Ny, omarbetad och utökad upplaga av Svenska Naturskyddsföreningens bok om hur man skapar biologisk mångfald i trädgården.

Innehåller många bra och praktiska tips.

Idéer för vildträdgården:
1. Kryddträdgården
2. Holkar och bon (för fåglar, igelkottar och fladdermöss)
3. Ängen
4. Död ved
5. Fruktträd
6. Vatten och våtmark
7. Nässelreservat
8. Buskar

Om kompost:

Sörj för luftning, antingen genom att göra springor mellan brädorna, med luftakanaler på insidan eller med en dräneringsslang, som sticks ner i en vid böj i komposten. Tegelstenar placerade med luftspalter mellan som botten förbättrar också luftningen." (s. 22)

Det låter vettigt att låta den understa pallkragen i komposten stå på stenar, det är bra även för träet i pallkragen, men då blir det också lättare för spansk skogssnigel (som vi tyvärr har gott om i trädgården) att ta sig in i komposten. I Klimatsmart trädgård : plantera och odla för hållbarhet av Susanna Rosén (ISBN: 9789113103655) står det:

"Gör den öppna komposten mindre snigelvänlig genom att täcka ytan med ett lager jord." (s. 90)

Djur i trädgården: Humlor

Vi har väldigt mycket humlor i trädgården nu. Det är inte så lätt att artbestämma dem, men jag tror vi de senaste dagarna sett följande arter: hushumla, mörk jordhumla och stenhumla.

Humlorna trivs väldigt bra i vår rhododendron. Det jag tror var en stenhumla såg vi i de blå blommorna som växer vid uterummet. Humlorna gillar också våra aklejor och vår vallmo (gul, orange och några få vita).

Kompost

Idag har vi fixat en trädgårdskompost. Den består av tre pallkragar stående ovanpå varandra. Vi ska sedan sätta ytterligare en ovanpå och så har vi utrymme för att ställa ytterligare en kompost bredvid. Tanken är att vi ska kunna flytta material som inte förmultnat till den andra uppsättningen pallkragar när vi tömmer komposten. Vi ska undvika att lägga rotogräs eller ogräs som gått i blom i komposten.

Bild på komposten.

I hörnet av gamla garaget, nere till vänster i bilden, har humlor byggt ett bo. Efter att jag röjt upp för komposten kom snart koltrasten för att leta mask.

Läs om kompostering:

Råd & Rön: Kompostera mera

Kommunalarbetaren: Bo Rappne odlar jord av avfall

Fröken Humla: Äntligen kompostering på vår gård…

Farbror Grön: Komma igång med pallkrageodling och kompostering

Greenspire: Härligt att böka i kompostjorden!

Greenspire: Jorden vi tillverkar själva

Smittar komposten?

Ur Eriksson, Gunnar: Kompost : från hushåll, trädgård och latrin (Natur och Kultur, 2011), ISBN: 9789127130654.

"En konsekvens av detta är att en trädgårdskompost i princip aldrig producerar färdig kompostmull på ett år. Räkna med att det tar åtminstone två år. (s. 69)

"Kvistarna och grenarna bryts inte ner i samma takt som det övriga materialet i komposten. Förr eller senare får de därför plockas eller sållas bort. Enstaka klena kvistar kan trots detta gärna läggas i komposten, de kan bidra till att ge komposten en luftig struktur. I större mängd gör de dock komposten mer svårbearbetad. Det blir exempelvis svårare att blanda om i komposten därför att kvistarna gör motstånd. Detsamma gäller grövre grenar, även när de inte är så många. Häckklipp däremot är en form av kvistar som med fördel kan läggas i komposten." (s. 70f)

"Trädgårdskomposten kan gärna vara två- eller tredelad. Om du lär dig sköta den bra bör det räcka med två delar - en för årets material och en för förra årets." (s. 78)

Gunnar Eriksson skiljer på den bruna och gröna komposttypen. Den bruna innehåller torrt material som kvistar, löv etc. Den gröna innehåller lättnedbrytbart material som gräsklipp ogräsrens etc.

Den bruna typen bör blandas om en eller ett par gånger per säsong och i samband med detta vattnas. Den gröna typen kan behöva strömaterial, till exempel tidningspapper. Tidningspappret ska delas i småbitar.

Nässelvatten

Idag har jag gödslat rabatterna med nässelvatten. För två veckor sedan plockade jag nässlor som jag lade i två 10-liters hinkar fyllda med vatten. De har sedan stått med lock på. Jag blandade nässelvattnet med nio delar vatten, alltså en liter nässelvatten och nio liter vatten i en vattenkanna.

Man ska vattna med nässelvatten när det är fuktigt i jorden så att jorden kan suga upp gödselvattnet. Det är jorden man ska gödsla, inte själva plantorna. Särskilt effektivt ska det vara om man använder täckmaterial på marken, till exempel gräs.

Läs om nässelvatten:

Farbror Grön: Göra eget gödselvatten

Allt om trädgård: Recept för nässelvatten – gratis supergödning av ditt ogräs!

Odla.nu: Nässelvatten

Sara Bäckmo: Gödselvatten av nässlor

Sara Bäckmo: Gödsla med nässelvatten

Gröna rader: Nässelvatten

Niklas Kämpargård: Nu är det bra tid att göra nässelvatten