Visar inlägg med etikett Sune Jonsson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sune Jonsson. Visa alla inlägg

söndag 16 februari 2025

Sune Jonsson: Livstycken

Jonsson, Sune & Williams, Val, Livstycken, Max Ström, Stockholm, 2014

Ett praktverk med ett stort urval av Sune Jonssons fotografiska gärning.

"Under ett par decennier vid mitten av 1900-talet vaknade och närdes på många håll i Sverige drömmen om samhällsmuseet eller folkmuseet (som en motsvarighet till folkbiblioteket), museet som både vakande minne och medskapare av samtiden. (s. 11)

Ovanstående är bara ett exempel på vad som finns att läsa om vilken roll ett museum kan spela - eller varför inte ett arkiv, ett bibliotek eller samarbeten mellan dessa institutioner?


lördag 4 januari 2025

Sune Jonsson: Dagar vid havet

Jonsson, Sune, Dagar vid havet, LiberFörlag, Stockholm, 1981

Ur baksidestexten:
"Dagar vid havet är resultatet av fyra års vandringar och fotograferande längs bottenhavskusten. Boken representerar en resa i det slutet privata, författarens visuella upplevelese av ett landskap och av det mest allmänna av allt: mötet mellan land och vatten, strand och hav. Västerbottenskustens monotoni, ödslighet och flackhet är beryktad. Sune Jonsson visar att denna bit av vår 2000-milakust har stora skönhetsvärden."

Exempel på bilder finns i Moderna museets samlingar, se till exempel "Havet lägger".

Se även Sune Jonssons samling hos Västebottens museum.

fredag 24 februari 2023

Hilding Mickelsson: Fotografi, Hilding Mickelsson

Mickelsson, Hilding & Östlind, Niclas, Fotografi, Hilding Mickelsson, Hälsinglands museum i samarbete med Arena, Hudiksvall, 2010

Förordet av Niclas Östlind sätter, med hjälp av Rune Hassner, in fotografen Hilding Mickelsson i ett sammanhang: det amerikanska FSA-projektet (Farm Security Administration) och Sune Jonssons fotografiska gärning. Bilden "Petra vid kärlstället, Keinovuopio, augusti 1961, 2" jämförs med "tjugotalets radikala fotografi i den unga Sovjetstaten." 


"Inflytande är särskilt märkbart hos den grupp fotografer som i mitten av sjuttiotalet verkade inom det som kallas new topographic. Det man uppskattade hos Walker Evans var hans - som det beskrevs - objektiva och återhållna bildspråk. Motiven är ofta centrerade och fotograferade rakt framifrån och han tycks inte göra någon skillnad om det är människor, byggnader eller miljöer - allt är betraktat med en på samma gång 'neutral' och begärande blick. Evans använde en kamera med stort negativformat och såväl tonomfånget som detaljskärpan är iögonenfallande. Det i positiv mening konstlösa uttrycket i hans arbeten svarade mot vad som tolkades som specifikt fotografiskt, och i högre grad än innehållet var det dessa egenskaper som möjliggjorde rörelsen från arkivets dokumentsamling till gallerirummets estetiskt orienterade sammanhang."




måndag 7 november 2022

lördag 5 november 2022

Sune Jonsson: Byn med det blå huset

Jonsson, Sune, Byn med det blå huset, [Ny, omarb. utg.], Askild & Kärnekull, Stockholm, 1972

"Denna utgåva är en omarbetad och utvidgad version av den första upplagan av Byn med det blå huset som utkom 1959 på Nordisk Rotogravyr, Stockholm. Avsnitten Att kunna, Hedvig Gunnarsson om de sina och Farbror Viktor än en gång är hämtade ur Timotejvägen, utgiven 1961 på Nordiskt Rotogravyr, Stockholm.

I det inledande kapitlet "Återförsök" i denna andra version av Byn med det blå huset redogör Sune Jonsson bland annat för varför den första utgåvan inte var helt lyckad ur dokumentär synvinkel. Sune Jonsson ville dokumentera något som var försvunnet 1959-60.

"I denna nyutgåva är dock balansen mellan det litterära och dokumentära någorlunda återställd. Boken har kompletterats med tre fotografiska berättelser från 1960, där just nuet i miljön var det som avsågs. Byn förefaller mig därför representativare  - till och med för den 40-talsbygd, det barndomsland jag egentligen ville återbesöka. Samtidigt står det blå huset kvar, men nu med en något nedtonad färg."