Djur i trädgården: mörk jordhumla

Våra aklejor och vallmo (orange, gul och några vita) är populära hos humlorna. Idag har vi sett flera mörka jordhumlor (tror vi i alla fall, de är inte helt enkla att artbestämma).

Vi har idag också (tror vi) sett trädgårdshumla och stenhumla.

Vid komposten finns ett humlebo och vi hoppas att en humla ska godkänna den blomkruka som nu är tänkt att bli humlebo vid växthuset.

Böcker om humlor:

Mossberg, Bo och Cederberg, Björn: Humlor i Sverige : 40 arter att älska och förundras över (Bonnier fakta, 2012), ISBN:  9789174241709.

Holmström, Göran: Humlor : alla Sveriges arter : så känner du igen dem i naturen - och i trädgården (Östlings bokförlag Symposion, 2007), ISBN: 9789171397768.

Djur i trädgården: sädesärla

Någon gång ibland besöker sädesärlan vår trädgård. Idag har det hänt (minst) två gånger. Den har både druckit ur och badat i ett av våra fågelbad.

Wikpedias artikel om sädesärla.

Artfakta SLU Artdatabanken.

P2-fågeln.

Marie Dacke och Låtta Skogh: Trädgårdsdjur : myllret och mångfalden som växterna älskar

Dacke, Marie och Skogh, Låtta: Trädgårdsdjur : myllret och mångfalden som växterna älskar (Roos & Tegnér, 2020), ISBN: 9789188953629.

Boken innehåller många bra tips om hur man man ökar den biologiska mångfalden i sin trädgård.

"Det finns 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige. Tillsammans upptar de en yta lika stor som Blekinge. /.../ Om vi alla ser till att våra trädgårdar /.../ blommar gynnas de blombesökande bina, flugorna, skalbaggarna och fåglarna. Om varje trädgård dessutom inreds med några stubbar, en fågelholk, en sandhög och enordentlig lövhög kommer bostadsbristen för många djur att minska.

Ett lätt recept för att främja den biologiska mångfalden är att skapa många olika typer av miljöer i din trädgård med träd, snår, jord, sand, stenparti, vatten, vårblommor, sommarblommor, höstblommor, bär, håligheter och så vidare."

Humlebo (s. 42):

För marklevande humlor:

• Gräv ner en stor uppochnedvänd lerkruka på ett torr ställe.

• Täck hålet med en krukskärva eller sten, annars regnar det in i boet.

• Borra hål längs med undersidan av en bit trädgårdsslang (för att undvika att den fylls med vatten) och gräv ner den i en svag båge mellan krukan och ett lämpligt ställe i din trädgård.

• För att förstärka illusionen av övergivet gnagarbo kan du lägga in lite hår av och burspån från ett marsvin eller annan gnagare i krukan. Se till att boöppningen syns (för humlor letar efter lämpliga boplatser med hjälp av luktsinne och syn och försäkra dig om att boet är solbelyst under någon del av dagen så att det kan torka efter regn.

För hushumlor:

• Sätt en metallbricka med en öppning på drygt 1 cm i diameter över ingången till en fågelholk.

• Bygger du holken själv borrar du i stället ett ingångshål (12-20 mm i diameter) 2 cm från nederkanten av holkens framsida. Komplettera gärna med en plattform för humlorna att landa på.

För åker-, back- och mosshumlor med flera:

• Lägg brädor eller tegelpannor i ett hörn av trädgården som du väljer att inte städa.

• Lägg torr gräs under brädorna eller pannorna och se till att humlorna inte kan hamn under vatten.

• I samma hörn av din trädgård kan du också lägga den mossa du krattar upp ur gräsmattan. Täck med löv och kvistar.

Håldiameter som olika bin föredrar:
Citronbin: 3-6 mm
Blomsovarbin: 4-11 mm
Gnagbin: 5-10 mm
Märgbin: 5-10 mm
Murarbin: 5-12 mm
Väggbin: 6-10 mm
Pälsbin: 8-10 mm
Ullbin: 8- 12 mm
Tapetserarbin: 8-13 mm

"Marklevande bin kan du lätt erbjuda ett stort antal yngelplatser genom att skapa frilagda, sandiga ytor i din trädgård. Har du utrymme kan du sprida ut cirka 2 kubikmeter sand över en solig yta på 2X2 m." (s. 65)

Diameter på hål i fågelholkar:
3 cm: blåmes, svartmes, entita och talltita
3,5 cm: talgoxe och svartvit flugsnappare
4-5 cm: stare, pilfink och gråsparv

"Boken Holkliv av Niklas Aronsson (2009) innehåller tydliga instruktioner för hur du bygger en holk, vad du bör tänka på och vilka fåglar som föredrar vad." (s. 92)

Plantering av syrenbuddlejor med mera

Idag har vi köpt tre syrenbuddlejor på Ödåkra uteplantor. Vi har planterat dem till höger om stubben vid Lustgården. Framför syrenbuddlejorna står det lavendel. Bakom dem ett plank. Det är en vindskyddad och solig plats som fjärilar bör uppskatta. Vi myllade ner en del kogödsel i rabatten och hällde även en del kogödsel i planteringshålet. Kogödslen kommer från Hasselfors Garden och är köpt på Granngården. Vi ska nog placera vårt insekthotell vid denna plantering.

Syrenbuddleja
Buddleja davidii
"Groovy Grape"
Blomningstid: juli-augusti/september
Färg: blåviolett

I rabatten mellan syrenerna har vi planterat nedanstående växter. De är alla inköpta på Farhults Blomstergård. Vi myllade ner en säck med kogödsel (40 liter) i rabatten innan vi planterade.

Blodalunrot
Heuchera sanguinea
"Smedsberget"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juni-september
Färg: mörkrosa

Fingerborgsblomma
Digitalis purpurea
"Alba"
Blomningstid: juli-augusti
Färg: vit

Fingerborgsblomma
Digitalis purpurea
Blomningstid: juli-augusti
Färg: flerfärgad

Jätteprästkrage
Leucanthemum x superbum
"Bröllopsgåvan"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juni-augusti
Färg: vit

Kinesisk kärleksört
Hylotelephium spectabile
"Granlunda"
Grönt kulturarv
Blomningstid: september-oktober
Färg: ljusrosa

Lavendel
Blomningstid: juli-augusti
Färg: blå

Rudbeckia, röd
Echinacea purpurea
"Magnus"
Blomningstid: juli-september
Färg: röd

Rudbeckia, vit
Echinacea purpurea
"Alba"
Blomningstid: juli-september
Färg: vit

Såpnejlika
Saponaria officinalis
"Kvinnsgröta"
Grönt kulturarv
Blomningstid: juli-september
Färg: ljus-mörkrosa

Längs bak i denna rabatt ska vi låta luktärter och stockrosor växa mot planket. Vi har också funderat på att plantera en kaprifol mot det planket. Några av de blommor vi hade tänkt plantera i denna rabatt kunde vi nu inte få tag i: allium, bolltistel och stor blåklocka.

Blomningstider i vår trädgård.

I den vildvuxna "ängen" bredvid Lustgården har jag tidigare byggt ett litet stenröse och lagt ut lite död ved som jag borrat hål i. Jag hoppas bin vill bygga bon i hålen och att andra insekter trivs i den döda veden. Under stenröset har jag gjort ett humlebo av en blomkruka som jag fyllt med lite hö och strö. Idag grävde jag ned en blomkruka som jag fyllt med sten i botten (som dränering) och sedan sand. Ovanpå blomkrukan har jag lagt en stenplatta som skydd för regn. Jag hoppas att bin vill bygga bon i sanden. Men kanske det är en för liten sandbädd och kanske det inte är bra att ha ett "tak" över.

Även idag har vi sett nötväckan i trädgården. Denna gång på komposten. Vid komposten har vi förresten ett humlebo i marken.

I torsdags plockade jag brännässlor som jag lagt i två hinkar med vatten med lock på eftersom brännässlevatten ska lukta väldigt illa. Detta ska få stå i någon eller några veckor, sedan ska jag blanda det med tio delar vatten och använda som gödsel i rabatterna.

Djur i trädgården: nötväcka

Idag såg vi en nötväcka i den stora, gamla syrenen. På sitt sedvanliga sätt klättrade den med huvudet nedåt.

Wikipedias artikel om nötväcka.

Svenska fåglar - Nötväcka (SVT Öppet arkiv).

Artfakta SLU Artdatabanken.

Liselotte Roll: Odla för insekter

Roll, Liselotte: Odla för insekter (Polaris, 2020), ISBN: 9789177953302.

"Täckodla för nedbrytare
Ska du odla är det bättre för marklevande nedbrytare att täckodla än att gräva och gödsla med konstgödsel. En täckodling görs lätt genom att lägga ett lager med tidningar på gräset som sedan täcks med lager av olika organiska material som gamla löv, gräsklipp, halm eller hö. Bädden fylls sedan på kontinuerligt. Plantorna sätter du rakt ner med minsta möjliga grävande, eventuellt med lite plantjord runt sig om inte bädden hunnir förmultna. Metoden ger mindre ogräs, bättre jordstruktur och fukten bevaras bättre än i öppen odling." (s. 87)

"Några sätt att göra en äng av gräsmatta
Det lataste sätter att skapa en äng är att låta en del av gräsmattan växa och slå den mot hösten, efter att blommorna fröat av sig. Det förutsätter förstås att det finns blommor eller blomfrö i gräset, men det gör det ofta, åtminstone i gamla ogödslade, lite bortglömda gräsmattor.
/.../
Det kanske inte är så många blommor som dyker upp första året, men du kan så in nya efter hand. /.../ Det slagna gräset bör alltid tas bort för att marken ska nli alltmer näringsfattig. Materialet kan du med fördel använda i komposten eller i en grönsaksodling där du täckodlar.
/.../
Det effektivare, men lite jobbigare sättet är att klippa gräsmattan mycket kort och sedan kratta den riktigt hårt, så pass hårt att det bildas bara fläckar i den. Du sår sedan frö av ängsblommor eller planterar färdiga ängsplantor i fläckarna. Att så in frö direkt i en gräsmatta är svårt, jorden ska vara bar.

Om du sår in en ängsväxt som parasiterar på gräs, till exempel ängsskallra, blir det lättare för ängsblommor att konkurrera ut gräset.

Gräsklippet tar du bort även här och använder till annat. Gräs är toppen att gödsla rabatter och grönsaksland med, det har en nära nog perfekt kombination av näringsämnen för detta ändamål.
/.../
Så din äng på hösten, augusti till oktober eller under våren april till maj." (s. 96f)

Bäst att så ängsblommor på hösten för att inte behöva vattna.

Förslag på ängsväxter som gillas av insekter.

Förslag på vårblommor som insekter tycker om.

Förslag på insektsväxter som blommar sommartid.

Förslag på blommor som är populära hos insekter och blommar på hösten.

Dragväxter som passar lite varstans: honungsört, rödklöver, perserklöver, alsikeklöver, vitklöver, aklejor... "Honungsört är omåttligt populär bland insekter, den är desutom lättsådd och fungerar fint som gröngödsling." (s. 134)

Naturgödsel, inte konstgödsel, ska användas - men bättre är:

"I din trädgård finns som tur är både gröna och nära alternativ. Inräfsade löv, kompost, bokashi, tång, guldvatten, nässelvatten och täckodling är metoder som är både ekologiska och fungerar. Täckodling hindrar näringen från att regna bort, i den frigörs heller inte lika mycket växthusgaser eftersom du inte gräver mer än absolut nödvändigt, som när du sätter ner en planta eller liknande. Ersätt gärna skördade grödor med gröngödslingsväxter. Grenar och sly är bättre att använda i komposten än att elda upp. När du klipper ner perennerna på våren så låt växtdelarna ligga kvar.
/.../
Näringskrävande växter kan vattnas med urin och vatten, så kallat guldvatten. En del urin blandad med tio delar vatten brukar vara lagom." (s. 140)

"Samplantering handlar om att hitta växter som gynnar varandra när de växer tillsammans... /.../ En växt kan till exempel gynnas av en annan växt som drar till sig pollinerare, avskräcker skadeinsekter eller drar till sig naturliga fiender." (s. 159)

Recension av boken på Natursidan.

Djur i trädgården: kråka

Gråkråka (Corvus corone cornix eller Corvus cornix)

De senaste veckorna har vi så gott som dagligen haft besök av en kråka. Det är en vacker och stilig fågel, som tyvärr minskat i antal och därför i år togs upp på Artdatabankens rödlista som nära hotad.

En rolig sak "vår" kråka gör är att den ofta har med sig bröd som den blöter upp i vatten i ett fågelbad och sedan äter. Vi har också sett den gömma brödbitar i gräsmattan.

Wikipedias artikel om kråka.

Artfakta SLU Artdatabanken.

Samtal om kråkan, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström.

Lyssna på kråkan (P2-fågeln).

Kråka eller gråkråka?

Grönt kulturarv

"Under varumärket Grönt kulturarv® lanseras och saluförs växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, Pom. Sortimentet består av frukt och bär, fröer, krukväxter, köksväxter, lökar och knölar, perenner, rosor, träd och buskar. Sorterna är odlade i Sverige före 1940, 1950 eller 1960 beroende på växtslag."

Grönt kulturarv, perenner
"Alla perennsorter som lanseras under varumärket Grönt kulturarv® har funnits i odling i Sverige sedan före 1940. Gemensamt för sorterna är att de har lång odlingstradition, intressant kulturhistoria och bra odlingsegenskaper. Sorterna har spårats upp, inventerats och samlats in inom Poms Perennupprop. Perennsorterna som säljs under varumärket Grönt kulturarv® är utvalda att bevaras i Nationella genbanken."

Vi har dessa i rabatterna vid Lustgården och mot grannens garage (fram till syrenen):

Bergnepeta "Linghem"

Brittsommaraster "Axel Tallner"

Brunröd daglilja "Frösvidal"

Bukettviol "Ullas favorit"

Fjädernejlika "Marieberg"

Hjärtbergenia "Möja"

Höstflox "Alma Jansson"

Höstflox "Ingeborg från Nybro"

Höstflox "Morfar Albert"

Jätteprästkrage "Bröllopsgåvan"

Kinesisk kärleksört "Granlunda"

Silvrig höstanemon "Föräldrahemmet"

Strandbinka "Fru Frida Lindström"

Vi saknar dessa:

Blodalunrot "Smedsberget"

Stor kustruta "Rospiggen"

Såpnejlika "Kvinnsgröta"

Grönt kulturarv, köksväxter
"Under varumärket Grönt kulturarv® lanseras köksväxter som samlades in under Poms Sparrisupprop och har en lång dokumenterad odlingshistoria i vårt land. De är utvalda för sina goda egenskaper och sitt kulturhistoriska värde. Sorterna som säljs under varumärket finns bevarade i Nationella genbanken."

Vi har dessa:

Grönmynta "Fägre"

Åbrodd "Predikoväcka"

Samtliga ovanstående inköpta på Farhults Blomstergård.

Uppdatering 2020-05-24
Vi har nu även köpt Blodalunrot "Smedsberget", Stor kustruta "Rospiggen" och Såpnejlika "Kvinnsgröta".

Blodalunrot "Smedsberget" och Såpnejlika "Kvinnsgröta" är inköpta på Farhults Blomstergård och planterade i rabatten mellan de två syrenerna. Stor kustruta "Rospiggen" är inköpt på Ödåkra uteplantor. Vi har ännu inte bestämt var vi ska plantera den.

Naturskyddsföreningens fjärilshandbok : om konsten att få fjärilar att trivas

Naturskyddsföreningens fjärilshandbok : om konsten att få fjärilar att trivas / [text: Per Isakson, Per Bengtson och Maria Lewander] (Naturskyddsföreningen, 1996), ISBN: 9789155803612.

Boken ingick i Naturskyddsföreningens kampanj Mer natur där vi bor.

"För att fjärilarna verkligen ska trivas måste det finnas skydd för både pupporna och den vuxna fjärilen, lämpliga värdväxter för larverna och nektarrika blommor till de färdigbildade fjärilarna."

"Nio gyllene regler för fjärilsträdgården

1. Larvens mat
Fjärilarna behöver växter hela livet. larven äter av värdväxten, den färdiga fjärilen suger nektar från blommor. Tänk på att tillgodose fjärilarna växtbehov under hela livscykeln.

2. Färgstarkt
Plantera nektarväxter med starkt färgade blommor, gärna i röd eller gul färgskala, de är mest attraktiva.

3. Doftrikt
Plantera hellre gammaldags växter än förädlade plantor. Många 'moderna' växter saknar doft och nektar och attraherar inte fjärilar.

4. Vårblommor
Vårens brist på blommor är en flaskhals för många fjärilar. Plantera t ex pärlhyacint, gullviva, vårstjärna och aubretia som blommar tidigt.

5. Plantera ihop
Plantera nektarväxterna i klungor. Fjärilarna hittar dem lättare då.

6. Nektarväxter
Buddleja, kungsmynta, lavendel, timjan och rödblommiga tistlar hör till de förnämsta nektarväxterna.

7. Värdväxter
Värdväxter för fjärilslarver ska också planteras i klungor så att inte larvernas föda tar slut. Nässlor, ärtväxter och korsblommiga växter är värdväxter för många fjärilsarter.

8. Vindskydd
Vindskydda fjärilsrestaurangen med en syrenhäck eller ett buskage med t ex liguster. En häck bromsar vinden bättre än ett plank. Planera området så att solinstrålningen blir maximal.

9. Bespruta ej
Använd inga kemikalier i trädgården, varken för bekämpning eller gödning. Kemikalier dödar fjärilslarverna och mycket annat."

"Fröer bör förvaras torrt och svalt. Grobarheten sjunker med tiden. Om man lägger fröna i små kuvert som sedan stoppas i en tättslutande burk och förvaras i frysen, kan grobarheten förlängas åtskilliga år."

"Buddlejan - favoritblomman nummer ett
Buddlejan finns i flera färgvarianter, den rödvioletta syrenbuddlejan, BUDDLEJA DAVIDII, är den mest uppskattade. /.../ Buddlejan ska växa vindskyddat och soligt. Den kan bli flera meter hög om den står intill en vägg. Om man plockar av blommorna allteftersom de vissnar blir blomningen långvarig. Sommarbuddleja, BUDDLEJA ALTERNIFOLIA, som blommar tidigare, är mer härdig och klarar ett kärvare klimat. Syrenbuddlejan är känsligare för kyla. Båda behöver vinterskydd. Täck buskens bas med ris och löv, eller plantera den i en stor kruka som tas in och ställs frostfritt under vintern."

"Fjärilar lockas mest av buddlejor som är ljust lila eller skära."

"Att klippa bort utblommade blommor eller stänglar är ett knep som fungerar för att förlänga blomningstiden för många arter."

"En del kryddväxter har en tendens att breda ut sig och kväva de andra. Dessa kan avgränsas med plankor eller tegelstenar som grävs ner på högkant i jorden."

"Ängen var en gräsmark där man odlade vinterfoder till djuren. En rktigt fin, gammal äng har aldrig gödslats, kalkats, plöjts, dikats eller såtts in med främmande växtslag. Varje år i slutet av sommaren då blommor och gräs torkat slår man ängen med lie. Eventuellt sly tas bort med röjkniv. Gräset och blommorna får ligga och torka ett par dagar för att sedan tas bort. Under den tiden hinner fröerna från växterna trilla av."

Om att anlägga en äng:

"Jorden bör vara mager och om det växer mycket gräs ska det tas bort så jorden blir bar. Det går att göra jord mager genom att först plantera till exempel ett glupskt sädesslag, raps eller potatis som suger ut näringen. Då blir jorden magrare till nästkommande år."

Blomningstider för nektarväxter.

Fjärilsrestaurangen kan innehålla.

Vårblommor för fjärilar.

Ängsblommor för fjärilar.

Kryddväxter med mersmak.

Nattfjärilarnas favoritväxter.

Fjärilslarver och deras värdväxter.

Inköp till trädgårdslanden

Tisdag 2020-04-28 åkte vi till Larsviken och köpte detta till våra trädgårdsland:

Potatis:
Princess eko (1 kg)
Blå mandel (1 kg)

Lök (en mixpåse 250 gram):
Forum (gul lök), Red Ray (rödlök) och Golden Gourmet (schalottenlök)

Märgärt "Alderman"
Pisum sativum
Impecta Fröhandel

Bondböna "Superaguadulce"
Vicia faba
Impecta Fröhandel

Sommarmorot "Berlicum 2"
Daucus carota
Impecta Fröhandel

Rödbeta "Detroit dark red 2"
Beta vulgaris
Impecta Fröhandel

Rotpersilja "Hamburg"
Petroselinum crispum
Impecta Fröhandel