Inköp på Farhults Blomstergård påskafton 2020

Idag åkte vi till Ödåkra uteplantor för att bland annat köpa Buddlejor (fjärilsbuskar), men vi hittade inga vi ville köpa. Istället åkte vi till Farhults Blomstergård igen och köpte fler perenner:

Astilbe (2 st)
"Rheinland"

Stjärnflocka (2 st)
"Rosea"

Vit rudbeckia (1 st)
"Alba"

Grönt kulturarv:

Brittsommaraster (2 st)
"Axel Tallner"
Aster amellus
Grönt kulturarv perenner

Brunröd daglilja (2 st)
"Frösvidal"
Hemerocallis fulva
Grönt kulturarv perenner

Fjädernejlika (2 st)
"Marieberg"
Dianthus (Plumarius-Gruppen)
Grönt kulturarv perenner

Grönmynta (2 st)
"Fägre"
Mentha spicata
Grönt kulturarv köksväxter

Höstflox (2 st)
"Ingeborg från Nybro"
Phlox paniculata
Grönt kulturarv perenner

Höstflox (2 st)
"Morfar Albert"
Phlox paniculata
Grönt kulturarv perenner

Jätteprästkrage (3 st)
"Bröllopsgåvan"
Leucanthemum x superbum
Grönt kulturarv Perenner

Strandbinka (2 st)
"Fru Frida Lindström"
Erigeron glaucus
Grönt kulturarv perenner

Åbrodd (2 st)
"Predikoväcka"
Artemisia abrotanum
Grönt kulturarv köksväxter

Inköp av perenner långfredagen 2020

Idag har vi varit på Farhults Blomstergård och köpt dessa perenner:

Gullviva
Primula veris
Wikipedia
Den virtuella floran

Gullviva
"Sunset shades"
Primula veris

Röd rudbeckia
"Magnus"
Echinacea purpurea
Wikipedia

Stjärnflocka
Astrantia major
Wikipedia
Den virtuella floran

Grönt kulturarv:

Bergnepeta
"Linghem"
Nepeta pacemosa
Grönt kulturarv

Bukettviol
"Ullas favorit"
Viola williamsii
Grönt kulturarv

Hjärtbergenia
"Möja"
Bergenia cordifolia
Grönt kulturarv

Höstflox
"Alma Jansson"
Phlox paniculata
Grönt kulturarv

Kinesisk kärleksört
"Granlunda"
Hylotelephium spectabile
Grönt kulturarv

Silvrig höstanemon
"Föräldrahemmet"
Anemone tomentosa
Grönt kulturarv

Vem älskar Yngve Frej?

Forsberg, Lars Lennart (regi): Vem älskar Yngve Frej? (1973).

Lars Lennart Forsbergs filmatisering av Stig "Slas" Claessons roman är fin och nära tolkning av boken. Till kvaliterna hör också skådespelarinsatserna och den vackra miljön. De två största rollerna spelas av Allan Edwall (skomakaren Gustafsson) och Janne "Loffe" Carlsson (fotografen Pettersson). Filmen gjordes för TV 2.

Se filmen på SVT Öppet arkiv.

Läs om filmen på Wikipedia.

Stig Claesson: Vem älskar Yngve Frej?

Claesson, Stig: Vem älskar Yngve Frej? (Bonnier, 1978), ISBN: 9100227781.

Stig "Slas" Claessons roman Vem älskar Yngve Frej? utgavs 1968. Boken är första delen i en trilogi där de efterföljande delarna heter På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. De har alla tre filmatiserats i regi av Lars Lennart Forsberg.

I Vem älskar Yngve Frej? möter vi skomakaren Gustafsson, hans syster Elna och småbrukarna Eriksson och Öman. De bor alla på gården Östentorp, i folkmun kallad Bråten. I det ena boningshuset på gården bor Gustafsson och Elna, i den andra bor Eriksson och Öman. "Eriksson var den som varit bonden och haft ansvaret för gården, men Öman hade bott hos Eriksson sen barndomen och dom kunde gott räknas som bröder. Båda var sjuttiofem år." (s. 21)

Boken inleds så här: "Mannen som hade gjort sitt vandrade sakta i ljusblå skjorta och mörka byxor med hängslen och i nyputsade skor stillsamt ner mot sjön och brevlådan."

Det är skomakaren Gustafsson som "gjort sitt", och det gäller de andra på gården också. Skomakaren sätter upp en lapp på brevlådan med texten "MOTTAGER EJ MERA ARBETE". Sedan sätter han upp en skylt med texten "FORNMINNE".

Turister börjar därefter dyka upp och fråga efter fornminnet. De visar då upp en gammal husgrund där en soldat vid namn Yngve Frej som dog i början av 1900-talet levt.

Turisterna köper saker av dem, bland annat trasmattor. Själva tycker de att det är mer praktiskt med trasmattor av plast.

Längre fram i boken kommer fotografen Pettersson och en kvinna vid namn Anita dit med en husvagn. Pettersson är infödd stockholmare (jämför med Slas själv), Anita bor nu i Stockholm men är uppväxt på landsbygden.

Boken är en vemodig (men visst finns det en vrede under den sorgsna tonen) skildring av en döende landsbygd och de som blivit kvar i ett allt tystare landskap. Generationers livsverk är inte längre värt något, det finns inga som tar över gårdarna.

"Den här gången gick det fort, sa Eriksson. Lite för fort. Dom gjorde inte särskilt snyggt efter sig.

Härmed avsåg Eriksson slåttern. Slåttern, som för Eriksson och Öman när dom arbetade ensamma kunde ta upp till två veckor, tog nu bara en timme.

Slåttern som hade varit sommarens stora tid, då det gällde att ha vassa liar och mycket att dricka och god mat på bordet och vackert väder. Vad gällde den nu?

En ung lantbrukare köpte Erikssons hö och han kom nån förmiddag med traktor och en tolv fots skärmaskin. Slog av höet, drog ihop det och lastade med maskingaffel direkt, och åkte därifrån. Det tog ungefär en timme.

Men han hade inte råd att vara så noga. Ett halvt lass strån låg ännu på vallarna. Förr tillhörde detta dödssynderna.

Öman och Eriksson skulle nog redan på måndag räfsa upp och snygga till.

Fort går det, men vackert blir det inte, sa Eriksson." (s 24)

Se Hur avlångt är egentligen detta land? av Slas och Lars Lennart Forsberg på YouTube.

Från traditionellt kommunistparti till socialistiskt vänsterparti

Från traditionellt kommunistparti till socialistiskt vänsterparti : [rapport / från analysgruppen, november 2005]

2004 utsåg Vänsterpartiets partistyrelse en arbetsgrupp "med uppgift att granska partiets demokratisyn och internationella förbindelser." Arbetsgruppens fem delrapporter presenteras i denna skrift. De fem rapporterna är:

Kjell E Johansson: "Två strömningar - kominterntraditionen och vänstersocialismen"

Margareta Pettersson: "Demokrati - lättare sagt än gjort"

Margareta Pettersson:  "Vänsterpartiets internationella nätverk under fyra decennier"

Britta Ring: "Hur fövaltas kongressens beslut? Intern demokrati i Vänsterpartiets ledande organ"

Peter Pedersen: "Demokratisynen i vänsterns program"

Peter Pedersen går i sin delrapport kortfattat igenom Vänsterpartiets (tidigare namn: Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, Sveriges Kommunistiska Parti, Vänsterpartiet Kommunisterna) partiprogram genom tiderna. Här nedan utdrag ur texten:

"SSV 1917: första världskriget, ryska revolutionen, rösträttsreform
I 1917 års Program och Demokratiska grundlagar för Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti kan det senare sägas vara ett slags överordnade stadgar med uppgift att skydda partiet från den byråkratisering och toppstyrning, som man försökte bekämpa före utbrytningen ur socialdemokratin. /.../

SKP 1919: Komintern, de 21 teserna
1919 går partiet med i Komintern, Kommunistiska Internationalen, och partiet tar namnet Sveriges Kommunistiska Parti som en bekräftelse på detta och det stärks genom antagandet av de s.k. 21 testerna 1921. /.../

SKP 1928: ett gemensamt program inom Komintern, fascism, ekonomisk depression och ultravänsterlinje
1928 antar medlemspartierna i Komintern, däribland det svenska kommunistpartiet, ett gemensamt program. Det kommer att innebära att de ingående medlemspartierna saknar egna program ända fram till Kominterns upplösning 1943. /.../

SKP 1944: Komintern har upplösts, Andra världskriget efterföljs av ett kallt krig i en delar värld, Folkrepubliken Kina tillkommer
1944 antar SKP Grundsatser och därmed får man det första egna programmet sedan 1928. Det är ett kortfattat program, som i mångt och mycket utgår från socialdemokraternas program från 1920. /.../

SKP 1953: antikommunism och nya ledare i Moskva
1953 antar SKP partiprogrammet Sveriges väg till socialismen, som kan sägas vara det första egna heltäckande partiprogrammet sedan 1921. /.../

SKP 1961: Berlinmuren, Kubakrisen, C.H. Hermansson träder till 1964, en ny vänster växer fram
1961 avger SKP en kortare programförklaring, som kan ses som en sammanfattning av den huvudlinje som partiet följt i den politiska verksamheten. /.../

VPK 1967: Vietnamkriget, studentrevolt i Paris, Pragvåren krossas, en flora av vänstergrupper växer fram
1967 byter partiet namn till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) och 1967 års program benämns Socialistiskt alternativ. /.../

VPK 1972: Chilekuppen, befrielsekamp i Afrika, fascismen störtas i Spanien och Portugal, nyliberalismen växer fram, spekulationsekonomi och börsbubblor
Även i 1972 års partiprogram framgår att partiet bekämpar varje inskränkning i och slåss för varje utvidgning av folket demokratiska rättigheter, som exemplifieras som tidigare med en lång rad fri- och rättigheter. /.../

VPK 1987: Berlinmurens fall och sammanbrott för de s.k. socialistiska staterna
1987 års program ligger hela femton år efter det senast antagna partiprogrammet. /.../

Vänsterpartiet 1990: självkritik och omvändelse, traditionalism kontra förnyelse
1990 byter Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) med mycket knapp kongressmajoritet namn till Vänsterpartiet. /.../

Vänsterpartiet 1993: EU-frågan, feminism och socialism
1993 antar Vänsterpartiet ett helt nytt partiprogram, där det klart uttrycks att partiet är ett socialistiskt parti som verkar för att kapitalismen avskaffas. /.../

Vänsterpartiet 1996: Partiprogrammet revideras, feminismen lyfts in, samarbete med socialdemokratin efter vänsterframgångar i valet 1998
1996 revideras partiprogrammet något. Det viktigaste är att feminismen lyfts in i programmet och att begreppet civil ohörsamhet blir civil olydnad, med förtydligandet att våld och skadegörelse aldrig kan rättfärdigas som protest mot politiska beslut i en demokrati. /.../

Vänsterpartiet 2000: partiprogrammet revideras något igen
Även 2000 revideras partiets program från 1993 även om partiordföranden Schyman förespråkade ett helt nytt program och ett tydligt avståndstagande från kommunismen. /.../

Vänsterpartiet 2004: nytt partiprogram, nära samarbete med socialdemokratin i riksdagen och runt om i landet, ny kommunistdebatt sätter fokus på program, politik och ledarskap
Inför antagandet av 2004 års partiprogram pågår en intensiv intern debatt om partiets roll, förhållandet till socialdemokratin och eventuell regeringsmedverkan. Programkommissionen ger ut ett antal ambitiösa programskrifter. Programkommissionen kan dock inte enas om ett gemensamt förslag. Efter en intensiv och helt öppen debatt före och under kongressen antas majoritetsförslaget med bred marginal som partiets nya program. Missnöjet med partiets ideologiska inriktning, partiets syn på ägandefrågor, synen på ev. regeringsmedverkan, valet av personer i partistyrelsen osv. gör att en minoritet i partiet fortsätter sin kritik mot Vänsterpartiets politik och ledning även efter kongressen och där så småningom delar av denna grupp organiserar sig i föreningen Vägval Vänster. /.../"

Ett urval litteraturtips ur rapporten:

Hermansson, C.H.: Vänsterns väg (1965)

Hermansson, C.H.: Kommunister I-II (1977, 1980)

Hermansson, C.H.: Minnen (1993)

Hermansson, Jörgen: Kommunism på svenska (1984)

Hirdmann, Yonne: Sverges Kommunistiska parti 1939-1945 (1974)

Lik i garderoben? (2:a utökade upplagan 1996)

Olssson, Sven E. (red): från SKP till VPK - en antologi (1976)

Gunnar Lindstedt: Stålår

Lindstedt, Gunnar: Stålår (Natur & kultur, 2020), ISBN: 9789127154155.

Gunnar Lindstedt börjar 1972 arbeta på Bofors. Han är samtidigt aktiv i KFML(r). Boken Stålår är en självbiografisk berättelse om Gunnar Lindstedts tid inom vänstern och på Bofors, men boken handlar lika mycket om Bofors och vapenhandel och om bruksorten Karlskoga.

Jag valde att läsa boken på grund av skildringen av 1970-talets vänster och den ger en hel del inblickar, främst i KFML(r). KFML(r):s sekteristiska sida som gör det omöjligt för r-arna att arbeta fackligt eller inom DFFG framgår tydligt.

Gunnar Lindstedt lämnar så småningom KFML(r) och går istället med i SKP: "KFML(r):s paroll 'Ställ facket åt sidan' ersattes med 'Gör facket till en kamporganisation', och den 9 mars 1974 fick jag mitt första fackliga uppdrag som Smidesklubbens representant i Metall 76:s representantskap." (s. 227)

Läs ett utdrag ur boken i Dagens Arena.

Stefan Lindgren, som arbetade tillsammans med Gunnar Lindstedt på SKP:s tidning Gnistan, skriver om Stålår.

Bhaskar Sunkara: Socialistiska manifestet : radikal politik i en tid av extrem ojämlikhet

Sunkara, Bhaskar: Socialistiska manifestet : radikal politik i en tid av extrem ojämlikhet (Tankekraft förlag, 2019), ISBN: 9789188203489.

Bhaskar Sunkara är en amerikansk politisk skribent. Han arbetar med tidskrifterna Jacobin, Catalyst och Tribune.

Tankekraft förlag har gett ut boken Socialistiska manifestet : radikal politik i en tid av extrem ojämlikhet med stöd av Katalys.

Boken är uppdelad i två delar. Del ett går igenom delar av socialismens historia: Karl Marx/Friedrich Engels, den tyska socialdemokratin, Sovjetunionen, den svenska socialdemokratin, Kina, socialismen i USA.

Av naturliga skäl blir det kortfattade och diskuterbara genomgångar, men ett positivt anslag i den historiska delen av boken är att författaren försöker se vad vi kan lära oss av såväl kommunistiska som socialdemokratiska delar av vänsterns historia. Det är också positivt att den historiska delen får ta stort utrymme i en tid då inte vänstern, vad jag kan se, ägnar särskilt mycket tid åt att lära av sin historia.

I del två utropar Bhaskar Sunkara med exempel från USA (Bernie Sanders) och Storbritannien (Jeremy Corbyn) "socialismens återkomst".

I kapitel nio i del två ("Hur lyckas vi?") listar Bhaskar Sunkara 15 konkreta råd för dagens vänster, några av dem riktar kanske sig mest till den amerikanska vänstern, men flera är också relevanta för den svenska vänstern.

Några exempel:

"Vi behöver socialister" (s. 272 f):
"Om tiotusentals människor organiseras i gemensamma kampanjer och får träning i att tala och knyta an med människor kan de påverka på ett nationellt plan. Det behövs mycket färre än så för att vända på lokala valrörelser och föra in nya idéer och krav i folkets medvetande. Det är därför det är så viktigt att lära upp en ny generation av icke-sekteristiska socialistiska organisatörer. Vi behöver demokratiska socialister som är duktiga talare, effektiva skribenter och skärpta tänkare - som är ödmjuka nog att lära sig men djärva nog att ingjuta självförtroende. Våra organisationer är beroende av en disciplinerad kärna av sådana människor om vi vill kunna hoppas på att återupprätta en alternativ press till kapitalets."

En kader alltså, jämför Martina Nilssons text "Det gäller inte bara att ha rätt" i Socialistisk debatt 2009 : 2, "Vad bör göras - idag då?".

"Arbetarklassen har förändrats de senaste hundrafemtio åren - men inte så mycket som vi tror" (s. 273 f):
"Även om arbetarklassen förändrats överdriver de som talar om 'prekariatets' tidsålder ofta detta skifte. Det finns inget nytt med att arbetare lider på grund av prekärt, lågavlönat arbete."

"Vår uppfattning om arbetarklassen går idag bortom formellt anställda arbetare och omfattar även arbetet och den politiska makten i hushåll och grannskap. Men den traditionella arbetsplatsen borde fortfarande vara central i vår vision. Därför bör vi betona arbetare i växande sektorer, som utbildning och sjukvård, såväl som anställda inom lager och logistisk. Vi bör också skapa band mellan arbetslösa och anställda och eftersträva en en bredare facklig praktik för social rättvisa - facklig organisiering som går bortom typiska arbetsplatskrav - i stånd att samla bredare stöd för strejker och vänsterpolitik."

"Socialister måste delta i arbetarklassens kamper" (s. 275ff)

"Det räcker inte att samarbeta med fackföreningar. Vi måste utkämpa demokratiska strider inom dem (s. 277ff)
Jämför med vad Melinda Kandel säger (från 7:30) säger i detta panelsamtal om facklig-politisk samverkan och arbetsmarknadspolitik som Vänsterpartiet Göteborg arrangerat.

Se Bhaskar Sunkara tala på Vänsterdagarna i Göteborg 2019.

Läs en intervju med Bhaskar Sunkara publicerad i Vänsterpartiets tidning Rött.

Läs Felicia Mulinaris kritiska recension i Sydsvenskan 2019-06-23.