Lars Gustafsson: Vänner bland de döda : essäer om litteratur

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 4, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1997.

Lars Gustafsson: De andras närvaro

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 4, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1995.

Lars Gustafsson: Landskapets långsamma förändringar : essäer om människor och idéer

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 4, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1992.

Lars Gustafsson: Problemformuleringsprivilegiet

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 4, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1989.

"Om och när Dagens Nyheter inte längre går att skilja från en broschyr från Socialstyrelsen kommer klottret på väggarna överta dess roll.

Ty den djupaste stimulansen kommer alltid från den alternativa verklighetsbilden."

Jämför med dagens så kallade "alternativmedier". (För en jämförelse mellan dagens "alternativmedier" och gårdagens se Sjöström, Jonas (red.), Skriva för livet: alternativa förlag och tidskrifter, LiberFörlag, Stockholm, 1979 samt Jonsson, Sverker, Bland gnetar och rödhättor: den socialistiska vänsterns press 1965-2000, NORDICOM-Sverige, Göteborg, 2002. Jag recenserade Bland gnetar och rödhättor: den socialistiska vänsterns press 1965-2000 i Clarté 2002 : 3.)

Etablerade medier, till exempel Dagens Nyheter, är givetvis inte detsamma som "en broschyr från Socialstyrelsen", däremot kanske de nu för många ses som en del av "makten" och i en tid som vår där "makten" inte ger trygghet eller framtidstro vänder många sig bort från etablerade medier.

Lars Gustafsson: Spegelskärvor

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 4, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1987.

Lars Gustafsson: I mikroskopet : banaliteter och brottstycken

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 4, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1979.

Lars Gustafsson: Den lilla världen : om märkvärdigheter uti människorna

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 4, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1977.

Lars Gustafsson: Utopier och andra essäer om "dikt" och "liv"

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 4, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1969.

Del II "liv", särskilt kapitlet "Döden som mystifikation" och än mer kapitlet "Utopier" innehåller flera resonemang som sedan återkommer i Den onödiga samtiden.

Lars Gustafsson: En kakelsättares eftermiddag

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 3, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1991.

Lars Gustafsson: Bernard Foys tredje rockad

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 3, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1986.

Lars Gustafsson: Sorgemusik för frimurare

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 3, Natur och kultur, Stockholm, 1999

Utgavs ursprungligen 1983.

"/.../ du använder ett språk där allting förvandlas till känslouttryck: folk har det jobbigt, det ena eller det andra känns rätt eller fel. På så sätt lyckas du göra alla andra människors omdömen eller vilja till något subjektivt. Och dina egna önskningar blir det enda som har något slags objektivitet i omgivningen, det enda som behåller karaktären av faktum." (s. 93)

Lars Gustafsson: En biodlares död

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 2, Natur och kultur, Stockholm, 1998

En biodlares död utgavs 1978 och är del 5 i Sprickorna i muren.

Lars Gustafsson: Sigismund : ur en polsk barockfurstes minnen

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 2, Natur och kultur, Stockholm, 1998

Sigismund : ur en polsk barockfurstes minnen utgavs 1976 och är del 4 i Sprickorna i muren.

"Mitt liv är ett kamouflerat bondeliv, ett lantliv. Jag drar det med mig långt in i miljonstäderna.

Jag har aldrig tagit industrialiseringen riktigt på allvar. Inte kapitalismen heller.

De är obehagliga fenomen. De kommer att vara min tid ut. Mina barns tid också. Men de kommer att gå över. Jag har aldrig tvivlat en sekund på det. Jag har vetat det sedan sjuårsåldern. Landskapet kommer att befria sig från alltsammans på samma sätt som en pojkes knä befriar sig från en sårskorpa.

En hök som svävar över en låglänt sumpmark med gulnad vass är mera verklig än en storflygplats.

Då och då stöter jag på människor som beklagar att jordens resurser av fossila bränslen kommer att ta slut. Jag beklagar det inte ett ögonblick. Jag finner det naturligt.

Det är lite besvärligt, precis som den tid vi lever i är lite besvärlig. Men det kommer att ta slut, och det är alldeles naturligt.

Sanningen om världen är inte bombarmadorna över Dresden och Hanoi. Sanningen om världen är inte skyskraporna på Manhattan, inte den där ångan som tidigt om morgnarna stiger ur tunnelbaneventilationerna på Femte avenyn. Sanningen om världen är en hök som svävar över en vidsträckt sumpmark.

Det är bra att känna till sådana sanningar. Det gör en tålmodig. Okänslig för hugg och slag. Okänslig till och med mot afasin, språkförgiftningen, som gör att det knappast längre går att tala, bara lalla, i korta, oklara satser som en full karl som står och lutar sig mot en husvägg.

    Genomströmningshastighet

    Kulturutbud

    Lokaliseringspolitik

    Illegal strejk

    Avnämarintresse" (s. 517)

"Här har Thomas Münzer vunnit bondeupproret i Thüringen, de sociala revolutionerna i Europa genomfördes före sextonhundra och här blomstrar i en mogen, befriad, lite tråkig värld inte konsterna men självständigheten, välvilja, alla människors milda omhändertagande av varandra.

I detta Europa finns inga storstäder, inga industrier, inga motorvägar, inga turkiska gästarbetare, men linväverier, zeppelinare, väldiga grönskande dalgångar fulla av feta byar, solida universitet, inriktade på nyttiga kunskaper." (s. 573)

Jämför med resonemangen i Den onödiga samtiden (1974).

Johan Svedjedal: Ner med allt? : essäer om protestlitteraturen och demokratin, cirka 1965-1975

Svedjedal, Johan, Ner med allt?: essäer om protestlitteraturen och demokratin, cirka 1965-1975, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2014

Har skummat igenom denna bok. Något mer noga läste jag kapitlen om Jan Myrdal ("Sanningens krav"), Gunder Hägg/Blå Tåget ("Befriad fast i bundna former"), Lars Gustafsson ("Herr Gustafsson finner en fiende"). Av dessa var nog kapitlet om Lars Gustafsson det som gav mig mest.

I notförteckningen till kapitlet om Blå Tåget skriver Johan Svedejedal om boken I tidens rififi : historier om Blå Tåget: "Även om den rymmer en del uttalad polemik mot min essä och åtskilliga (diskreta) instämmanden med tankar i den...".

Vill läsa:

Nylén, Leif, Den öppna konsten: happenings, instrumental teater, konkret poesi och andra gränsöverskridningar i det svenska 60-talet, Sveriges allmänna konstfören., Stockholm, 1998

I kapitlet om Sonja Åkesson ("I snabelkottens land") står följande i en not: 

"Åkessons dikt rymmer en nothänvisning till Tore Bergers prosadikt 'Den moderna ugglan', publicerad i Rondo 1961 och enligt uppgift i tidskriften hans skönlitterära debut. Också den bör ses som en satir över den moderna världen. Noten är bara en i raden av länkar mellan hennes dikter och medlemmarna i den framtida gruppen Gunder Hägg/Blå Tåget. I Husfrid hämtas ett par motton från Leif Nylén (då mer känd som lyriker och kritiker än trumslagare. I Rondo, där Åkesson också medarbetade, förekom även andra blivande medlemmar i gruppen." (s. 51f.)

I kapitlet om Lars Gustafsson står: 

"Visserligen hade ett nyare, mer personligt tonfall kommit in i Lars Gustafssons diktning och essäer vi decenniets slut - tydligast i diktsamlingen Kärleksförklaring till en sefardisk dam (1970) som på många sätt föregriper den roman som här är aktuell...". (s. 229)

"I ett större litterärt tidssammanhang ingick romanen i den trend av 'jag-böcker' eller 'auto-fiktion', där tidens författare lät versioner av sig själva uppträda i romaner eller tänkeböcker: Jan Myrdal i Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell (1964), Sven Lindqvist i Myten om Wu Tao-tzu (1967), Sven Delblanc i Åsnebrygga (1969)...". (s. 229)

Kapitlet om Lars Gustafsson kan vara värt en omläsning när jag läst om hela Sprickorna i muren-sviten.

Lars Gustafsson: Familjefesten

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 2, Natur och kultur, Stockholm, 1998

Familjefesten utgavs 1975 och är del tre i Sprickorna i muren.

Lars Gustafsson: Yllet

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 2, Natur och kultur, Stockholm, 1998

Yllet utgavs 1973 och är del två i Sprickorna i muren.

Några citat:

"En gång i tiden, tänkte jag, en gång i tiden förfogade människorna i den här trakten själva över den. de utnyttjade lokala energiresurser, vattenkraft i små kvarnar, havren som hästarna åt hade vuxit på platsen. Motorsågarna driva med bensin som måste köpas för dyra pengar långt bortifrån.

En gång handskades människorna här i trakten själva med naturen, med skogen, med åkrarna. Nu är de bara instrument för att forsla råvaror härifrån, någon annanstans där de kommer till nytta.

De här människorna lever hjälplösa i sitt eget land." (s. 274f.)

"- Alltså, en massa av er kommer att beröras på olika sätt av att trehundrafemtio man vid Bruket inte längre får arbete. Detta formuleras så som ni kan se i dagens tidning att det inte längre finns arbetstillfälle för trehundrafemtio man. O.K. Det är det ni vill diskutera. Nå, vi sätter upp problemet som man sätter upp ett matematiskt problem. Vad är det alltså som fattas? Är det så att det inte längre finns jobb som skulle behöva göras här i norra Västmanland? Är landskapet färdigt? Befinner sig allting i ett slutgiltigt skick? Har vi alla de sjukhus, de skolor, de telefonledningar vi skulle behöva?? Är alla kanaler rensade, alla trasiga hus lagade, alla åkrar uppodlade?" (s. 280)

Lars Gustafsson: Herr Gustafsson själv

Ingår i: Gustafsson, Lars, Valda skrifter 2, Natur och kultur, Stockholm, 1998

Herr Gustafsson själv utgavs 1970. Det är den första delen i romanserien Sprickorna i muren. Övriga delar är: Yllet (1973), Familjefesten (1975), Sigismund (1976) och En biodlares död (1978).